Funderar du som verksamhetschef på vad det egentligen är som driver kostnader när det kommer till IT-stödet? Känner du att du år ut och år in betalar för mycket, utan att riktigt förstå vad det är du betalar för? Har du försökt lyfta frågan med IT-chefen eller ledningen utan att nå fram?

IT-kostnaderna utgör för många företag och organisationer en betydande post i budgeten. Många gånger är det en internkostnad som läggs i din resultaträkning som en klump utan någon som helst möjlighet att påverka. I takt med en ökad grad av digitalisering och ett större IT-beroende kommer posten öka snarare än att minska.

Vi ser ofta att detta skapar diskussioner och meningsskiljaktigheter i företag och organisationer. Inte allt för sällan till den grad att det stjäl fokus från själva huvuduppgiften. Vår uppfattning är att i många organisationer och företag är IT-kostnaderna för höga. Orsakerna till att det ser ut så är tre:

Beslutsfattare undviker att ställa frågan om livscykelkostnader

Första sanningen är att IT-system kostar, många gånger mycket, så länge de lever.

Vid många beslut om nya IT-lösningar eller tjänster tas bara hänsyn till grundinvesteringen. Få om ens någon beslutsfattare frågar efter vad systemet kommer att kosta sedan. Inte sällan kan den årliga kostnaden vara halva den ursprungliga investeringen. Därtill kommer kostnader för att hålla systemet i fullgott skick vart tredje till vart femte år.

Många system får sedan leva kvar alldeles för länge, till alldeles för hög kostnad eftersom det är svårt att fatta beslut om att avveckla system. En avveckling kan vara kostsamt och kräva tid och stjäl då fokus från andra mer värdeskapande framåtriktade aktiviteter.

Unika behov löses med unika lösningar

Ofta möter vi företag som har en bred applikationsportfölj som växt fram över tid. Unika små behov har lösts med unika små lösningar. Anledningen till att det blivit så är att dessa, var för sig, innebär mindre investeringar som gör det lättare att fatta beslut. Små unika lösningar kräver också mindre jobb eftersom du slipper samordna med andra enheter eller funktioner.

En spretig applikationsportfölj är dock kostsam över tid. Det finns överhängande risker att man som företag betalar för överlappande funktionalitet, dvs. ni som organisation betalar för samma funktion flera gånger. Dessutom är en spretig applikationsportfölj svår att förvalta ur ett IT-perspektiv, vilket driver tid och kostnad.

Det finns inte några tydligt definierade effekter att ställa kostnaderna emot

Hur mycket det är rimligt att IT får kosta beror helt och hållet på vilken effekt man vill uppnå. Så länge som det önskade värdet inte är definierat kommer IT-kostnaderna alltid att uppfattas som för höga.  Allt för ofta saknas en tydlig bild över vilka typer av effekter som värderas högt. IT-chefen saknar därmed ett tydligt uppdrag och kommer alltid att misslyckas i verksamhetens ögon.

Är du nyfiken på hur du kan göra för att styra IT utifrån ett tydligare värdeperspektiv? Läs Per Grapes blogpost ”För mycket kostnad, för lite värde eller varför du styr IT på fel grunder”.

Är du nyfiken på hur du genom transparens i IT-kostnaderna kan skapa ett kraftfullt underlag för dialog? Läs Maria Wikbergs blogpost ”De är inte ett dugg intresserade av transparens i IT-kostnaderna”.

Är du nyfiken på vilka vi är och vårt erbjudande? Besök vår tjänstesida IT Management.

Har du också suttit med “surdegar” kvar när projektet egentligen ska vara avslutat? Aktiviteter som aldrig verkar ta slut, där ingen är ansvarig, samtidigt som alla är inblandade och tiden bara rinner iväg utan att de blir färdiga.

Innan ”surdegen” har hunnit lösas har projektets pengar tagit slut, projektets mottagare är sura för att de inte har fått utlovat resultat på utsatt tid och projektmedlemmarna är missnöjda för att de inte kan komma vidare till nya uppgifter. Detta är det sista man kommer ihåg från projektet och att man har gjort en mängd bra saker under hela projektet är bortglömt. Även om i stort sett hela projektet var klart i tid och höll kostnadsramarna, så mäts man på problemen i slutet.

Varför har inte dessa surdegar lösts tidigare inom projektets ramar?

Ofta får man svaren: “Då är det andra aktiviteter som inte hade blivit lösta.” “Det var fel på tidsuppskattningen.” “Projektet hade för liten budget och för kort tidplan.”
Andra tycker att ”surdegarna” inte var så viktiga att lösa, och vissa personer bryr sig inte då det inte är deras problem.

Varför har man då lagt tid på att till slut lösa ”surdegen”?

– Jo, för att det finns en beställare som vill ha problemet löst!
Surdegarna dyker inte bara upp i slutet. De har ofta varit där hela tiden, men har varit svåra att lösa. Att de har varit svårlösta beror sällan på tekniken, utan på helt andra faktorer: Otydlig målsättning, otydligt ansvar, olika viljor, men även tvetydliga eller motstridiga krav och att man inte har sett problemen i tid.

Hur gör man då för att lösa problemen innan de blir surdegar?

För att undvika surdegar finns det tre saker som är viktiga att tänka på:

1. Starta projektet med rätt förutsättningar

  • Problembilden behöver vara tydlig och kommunicerad. Det räcker inte med att ”alla vet” vad som inte fungerar utan här måste man våga skriva ner och kommunicera inom hela projektet vad man skall lösa.
  • Målsättningen med projektet måste vara tydlig. Alla ska ha samma målbild inom projektet, annars blir det lätt olika viljor som drar åt olika håll.
  • Rätt medlemmar i projektet. De som är involverade måste ha rätt kunskap, vilja och mandat att lösa uppgifterna. Projektledaren måste våga kräva att rätt resurser finns i projektet, om inte så kommer vissa problem aldrig bli lösta.

2. Identifiera kritiska risker tidigt för att ha så lång tid som möjligt att lösa de svåraste problemen

  • Dokumentera riskerna så att alla kan ta del av dem.
  • Kommunicera riskerna i projektgruppen för att få flera olika perspektiv på hur man skall lösa dem. Kollektiv intelligens är överlägsen individuell intelligens.
  • Upprätta en specifik handlingsplan för de mest kritiska riskerna och följ upp kontinuerligt.

3.”Early warning”. Identifiera potentiella surdegar tidigt och öka fokus på dem för att de inte skall växa sig stora

  • Genom att bryta ner projektet i olika delleveranser med tydliga målsättningar är det lätt att tidigt identifiera om något är svårare och tar längre tid att lösa än planerat.
  • Jobba intensivare med de eventuella punkter som inte lyckas bli klara inom ramen för respektive delleverans.

Om man jobbar med dessa punkter tidigt i projektet ökar möjligheterna att projektet även går bra i slutet, inte bara i början. Ofta är det jobbigt och svårt att göra rätt från början men det lönar sig i slutet.

”Surdegar” som hittas tidigt är bra ”surdegar” för dom har man möjlighet att göra något åt. ”Surdegar” som man sitter med i slutet är däremot bara problem!

Besök gärna vår tjänstesida om du vill veta mer om vårt erbjudande inom IT management.

Så hände det bara att jag blev huvudanvändare för ett CRM-system för många år sen. Det som också hände, var att jag verkligen blev intresserad och tyckte att det var superkul att använda systemet. Men det var inte förrän 2008, då jag för första gången fick testa Microsoft Dynamics CRM, som jag blev kär.

Jag visste inte ens att det fanns en sådan värld! Att ett IT-system kunde vara så, nästan.. mänskligt. Det var lätt att börja använda. Inga konstiga kommandon eller kod. Det var nästan som en lek för mig, fast på riktigt. Jag gillade Dynamics CRM så mycket att jag sen år 2010 har jobbat som CRM-konsult och sedan dess har kunnat ”leka” varje dag.

Men varför brinner jag så mycket för CRM? Jag har ingen teknisk utbildning och tittar man på min bakgrund, skulle man knappast kunna tro att jag skulle intressera mig för IT.  Jag har ju magisterexamen i det ryska språket! Så varför ville då en humanist bli IT-konsult? För att CRM inte bara är IT. De flesta av CRM-systemen nuförtiden ser inte ens ut som traditionella IT-system. Som jag skrev tidigare, Dynamics CRM är lätt att börja använda och att lätt att anpassa. Jag gillar även att jag själv kan göra häftiga saker i systemet. Helt plötsligt kan jag känna mig som en utvecklare, fast ändå inte. Det finns så mycket man kan göra utan att behöva koda.

Det andra, och det som egentligen inspirerar mig allra mest, är att se hur jag kan hjälpa våra kunder att driva sina affärer framåt genom CRM. Dynamics CRM går att anpassa till alla typer av branscher och företag, och mitt mål varje dag är att ta fram så välanpassade lösningar som möjligt. Jag vill att företag ska få nytta av sina CRM-system och att det ska förenkla de anställdas dagliga jobb, och kanske till och med göra det lite roligare. Definitivt inte krångla till arbetet.

Min ambition är inte bara att bygga häftiga saker, jag försöker se till att våra kunder får ut det mesta och bästa ifrån deras CRM-system. Och, om jag samtidigt lyckas få dem att brinna för CRM på samma sätt som jag själv gör, är det bara en bonus.

Som sagt, år 2008 var en vändpunkt för mig. Kan året 2016 vara det för dig och ditt företag?

 

Varje dag publiceras mängder av artiklar, blogginlägg och poddar som belyser olika perspektiv på digitalisering. Customer experience, marketing automation, big data, delningsekonomin, ja listan kan göras lång. Men få om ens någon ger ett helhetsperspektiv på vad digitalisering faktiskt innebär för en organisation. Ännu färre ger något vettigt svar på hur man faktiskt ska bära sig åt för att få något att hända.

Under årets första kvartal har även vi på XLENT IT-Management börjat dela med oss av våra insikter kring digital transformation i vår blogg.

Vi har valt att lägga tyngdpunkten på hur man kan få det att hända. Många vägval är bransch- och företagsunika men vi ser också några gemensamma nämnare. Vi pratar något förenklat om fyra måsten för att får digital transformation att hända:

1. Du måste förstå poängen med digitalisering

I blogginlägget ”Det är lätt att missa poängen med digitalisering” berättar Maria Wikberg om hur lätt det är att glömma bort vad syftet är med digitalisering. Vi tror att arbetet måste börja med en insikt om vad digitaliseringen innebär för just din organisation. Ledningsgruppen måste enas kring en affärsstrategi som är anpassad för en digital omvärld.

2. Du måste bli bekant med ditt nuläge

I blogginlägget ”Håller din digitala kondition måttet?” berättar Per Grape om vikten av att grundligt lära känna sina styrkor och svagheter. Vi tror att det är värdefullt att ställa affärsstrategin mot sitt nuläge. På så sätt skapas förståelse kring vilka förutsättningar som finns.

3. Du måste röja ett antal hinder

I blogginlägget ”Röj dina hinder för digitalisering nu!” berättar Håkan Bystedt om krav på ett annat arbetssätt och nya organisationsformer för att lyckas. Traditionell funktionell ansvarsfördelning är ett stort hinder för digital transformation som måste röjas.

4. Du måste kunna leda transformationen – digital förändringsledning

I blogginlägget ”Bli en digital ledare” berättar Thomas Wahlberg om vikten av att förstå hur förändringen ska drivas och vad som krävs för att bli en digital vinnare. Digital förändringsledning är nyckeln till framgång.

Genom att fokusera på dessa fyra måsten i de initiala faserna kommer effekterna över tid att blir större. Passa på att ta andra kvartalet till att beta av några av dessa nödvändiga steg.

Läs våra tankar och låt dig inspireras.

 

Den digitala revolution som pågår sätter i många fall ansvarsfrågor i organisationen på sin spets. Vem äger eller vem ska driva förändringen? Vilka frågor hör hemma var mellan ansvariga för affärsutveckling, IT, kommunikation, kanalansvariga, marknad och försäljning? En makt- och kontrollförskjutning sker där kommunikationschefer inte längre har kontroll på budskap, affärs- och marknadschefer underskattar nödvändig kundinsikt, CIO tar initiativ i affärsutveckling och IT tappar kontroll över IT-utveckling.

Digital transformering går stick i stäv med etablerade arbetssätt och är ett hot mot existerande ansvarsstrukturer.

Se detta som en möjlighet! Det kan inte bli en bättre möjlighet och timing för att mobilisera mot en modern organisation. Att lösa ut dessa frågor inför en kommande digitalisering kommer att göra förändringsarbetet och den digitala transformeringen än mer effektfullt. En organisation kan inte bara fokusera på User experience och den inre effektiviteten i sin digitala transformering.

Ett flertal hinder måste röjas för att göra en organisation redo för en digital transformation. Organisationen måste ta sig an frågan ”Hur måste vi arbeta tillsammans?”. Våra organisationer är vanligen organiserade utifrån någon form av en funktionell ansvarsindelning – silos härskar fortfarande och förvånansvärt även i projektform. Har projekt och individer mandat att agera?

Digital transformering kräver ett mindset i en organisation där kompetensmix måste ske mellan traditionella strukturer. Organisationens arbetssätt och kultur måste hanteras.

Så vilka hinder är det som en traditionell funktionell ansvarsfördelning skapar mer konkret? Vi ser fyra områden som en organisation måste överbrygga i en mobiliseringsfas till digital transformation:

  • Långsamt eller avstannade beslutsfattande orsakad av internpolitik, konkurrerande prioriteringar, eller försöker nå konsensus.
  • Oförmåga att bevisa affärsvärdet av digital transformering genom traditionella ROI, vilket resulterar i brist på ledningens

    aktiva stöd.

  • Oförmåga till agilt arbetssätt och testa-och-lär i liten skala.
  • För stort fokus på teknik snarare än viljan att ta itu med förändringar i arbetssätt och värdeerbjudande samt hantera hur människor fungerar i en förändring.

I försök att överbrygga dessa hinder finns dock risken att de förstärks snarare än lindras. Här skiljer sig digitalisering inte från någon annan form av förändringsarbete. Det vi ser behövs för att överbrygga dessa hinder är:

  • En förmåga som omfamnar agilt beslutsfattande och ansvarstagande.
  • En tydlig gemensam målbild, svar på varför digitalisering och klargöra vilka är våra drivkrafter till digitalisering. Svaren lindrar politiskt motstånd och medarbetare rör sig i samma riktning som drivs av gemensamma värderingar.
  • Ett grepp om organisationens omvärld och kundinsikt (kundbehov), vilket ger bättre förståelse för värdet som digitalisering kan ge. Det hjälper oss fokusera på rätt prioriteringar, att ta fram RoadMap för digitaliseringen och övertygande business cases.
  • Ett strukturerat iterativt arbetssätt som tillåter att vi testa-och-lär där medarbetare vågar misslyckas snabbt (i liten skala) och lära sig av det.

Har vi inte hanterat ovan frågeställningar gömmer vi oss lätt hänt i teknikfrågor i motsats till de arbetsprocesser som teknik möjliggör.

Knäcker vi dessa frågor, tillsammans med relevant kompetens mix, är vi redo att påbörja och ta greppet om den digitala transformeringen.

Är du nyfiken på vilka vi är och vårt erbjudande? Besök vår hemsida.

Under slutet av mars var det eXtreme CRM konferens i Warszawa med Microsoft Dynamics CRM. Jag och min kollega Örjan Almén representerade XLENT och har nu kommit hem fulla av ny energi, kunskap och pepp!

Till konferensen kom mestadels Dynamics CRM Partners från Europa och USA. Det gavs mängder av föreläsningar, god mat, tillfällen att nätverka och en mässhall fylld av sponsorer som visade upp sina produkter och tjänster. Det var en konferens värd att besöka.

XLENT är en tjänsteleverantör, vi anpassar Dynamics CRM efter varje kund för att skapa den bästa lösningen för just dem. Vad jag märkte på eXtreme CRM var att det också finns flera andra sätt att jobba med Dynamics CRM på! Många av sponsorerna till eventet var tredjepartsleverantörer av produkter. De har alltså skapat en produkt som kopplas på, läggs till, eller på annat sätt förstärker Microsofts produkt Dynamics CRM. Det var jättekul att träffa personerna som jobbar med detta, då deras erbjudande skiljer sig så mycket från vårt. Det var också mycket inspirerande att lära sig om de smarta produkterna; jag fick många tankar som jag tar med mig inför framtida möten med kund.

Föreläsningarna bjöd på allt från säljtips till tung teknisk kunskapsspridning. Min personliga åsikt är att de bästa föreläsningarna hölls av MVP:er. MVP (Most Valuable Professional) är en utmärkelse som Microsoft tilldelar personer som aktivt bidrar till communityt kring Dynamics CRM. De här personerna bidrar genom att blogga samt vara aktiva på forum och i sociala medier. MVP:erna var de mest pedagogiska föreläsarna och hade de mest intressanta ämnen. Kanske inte så konstigt med tanke på att de jobbar med de mest aktuella frågorna och beskriver lösningar till vardags.

Vårens uppdateringar

Keynote föreläsningen berättade om vart Dynamics CRM är på väg. I år släpper Microsoft en ny uppdatering under våren. Två efterlängtade och stora tilläggsmoduler släpps med uppdateringen. Det första stora tillägget är Portaler, där det går att bygga på en extern webbsida utanpå Dynamics CRM som är fullt integrerad från start. Portalen kan vara för valfri målgrupp, men de största målgrupperna är givetvis kunder, partners och anställda. Tänk dig att du låter din kund få logga in på din webbsida och få upp alla sina ärenden, orders och fakturor, där all information redan finns direkt från din Dynamics CRM, och där kunden själv kan skapa nya supportärenden eller se status på sin senaste order. Låt dina partners eller återförsäljare logga in och lägga nya order till både nya och befintliga kunder, se sin provision och försäljningsstatistik direkt i tabeller och grafer som uppdaterades just nu, direkt med informationen från CRM.

Den andra stora nyheten är ett tillägg om fältservice, en komplett del som baserar sig på den produkt bolaget FieldOne tillverkade. Microsoft köpte upp bolaget för att än tätare koppla produkten till Dynamics CRM. Fältservicemodulen har många funktioner, allt från att planera teknikers färdvägar, planera tidsåtgång och materialåtgång, hålla reda på teknikerns lager i sin bil och givetvis kan teknikern använda applikationer som GPS för att åka snabbaste och bästa väg mellan sina kunder, få tillgång till kundinformationen direkt på kartan och vilken typ av service som ska utföras. En serviceledare kan planera sina teknikers schema/besök i ett grafiskt gränssnitt med direkt uppdatering möjlig både till kund och tekniker.

De 10 mest värdefulla gratis-verktygen

Jag vill avsluta detta inlägg med min favorit föreläsning från eXtreme CRM 2016: “Free tools used in almost every project” av MVP Gus Gonzalez. Han listade upp de 10 mest värdefulla gratis-verktygen som man kan använda i sitt Dynamics CRM projekt. Briljanta verktyg som både löser stora som små problem. T.ex. Bulk Workflow Execution, som kör workflows på många records samtidigt (idag kan man bara köra workflows på max 250 records samtidigt), och User Settings Utility som tillåter admin att anpassa privata settings för alla users samtidigt (idag måste varje user privat ställa om vissa saker i settings).

Följ denna länk för att kunna se alla rekommenderade verktyg och ladda ner dem.

Vad innebär digitalisering för oss? Vilka är vi i en digitaliserad värld och hur ska vi tjäna våra pengar i morgon? Min kollega Maria Wikberg ställde nyligen dessa relevanta frågor som varje organisation bör ställa sig innan man kastar sig huvudstupa in i digitalisering.

Dessa är bra frågor. Till och med svåra frågor som adresserar många områden, på många nivåer i en organisation. Det är definitivt inga frågor som har enkla, självklara svar som fungerar tvärs företag eller branscher.

Det finns ett talesätt som lyder: Sjukdomsinsikt är halva vägen till tillfrisknande. Nu är väl inte de flesta organisationer sjuka i den meningen, men det ligger mycket i påståendet att självinsikt om den egna organisationens tillkortakommanden och förtjänster är halvvägs till digital framgång. Men hur skaffar man sig denna självinsikt?

Vägen att gå är att göra en digital diagnos, en kritisk granskning av alla områden berörda av digitalisering. Här kan det passa bra att berätta vad vi menar med en diagnos. Ordet diagnos kommer från grekiskan och är sammansatt av ordleden ’genom; grundligt’ och ’lära känna’. Vi ska med andra ord grundligt lära känna vilka fel och styrkor som föreligger. I fallet med en digitalisering finns inget tydlig rätt för alla sammanhang, här får vi finna en annan utgångspunkt. Företagets strategi är ofta platsen som definierar vilka mål som är rätt och pekar på vägar att nå dessa. Därför är det lämpligt att använda affärsstrategin och utvärdera förutsättningar inför en digitalisering utifrån den. Med denna målbild och ambitionsnivå blir arbetet med att ställa en diagnos en fråga om en systematisk genomlysning av hela organisationen för att identifiera styrkor och svagheter att utveckla.

Vad behöver vi då adressera för att göra en sådan diagnos? Här blir det lätt att trampa fel om man har en smal bild av vad digitalisering är. Många tänker på digitaliseringens bländverk med appar och interaktiva webbar. Andra fokuserar uteslutande på kundresor och användarupplevelser. Sen har vi dem som samlar på “big data” och lägger allt krut på analytics. Det finns helt klart fler sätt att se på saken än så…

Vi har märkt att när vi får kunderna att tänka på digitalisering som ett nytt (eller utvecklat) sätt att göra affärer på fungerar det bättre. Följaktligen måste en digital diagnos beröra alla delar av ett företag, hela vägen från resurser och förmågor som företaget förfogar över, via hur dessa förädlas i värdekedjan, till hur produkter formas och hur man tar dessa till marknaden. En digital diagnos måste med andra ord vara en holistisk genomlysning av en organisation med digitalisering som lins och strategin som måttstock.

Att produkter och värdeerbjudanden eller hur man skapar ett större engagemang från kunden är viktiga områden att titta på kommer inte som en överraskning för någon. Inte heller information (eller rådata) om kunder och deras beteenden överraskar. Vad många däremot missar är de kulturella aspekterna. De mest framgångsrika företagen har insett att digitalisering inte bara förändrar ytan utan även förändrar organisationen rakt igenom. Hur man styr och leder, hur beslut fattas och, framför allt, hur man samarbetar tvärs funktioner i organisationen. Här finns många fallgropar dolda.

Utan en tydlig diagnos av organisationens status riskerar digitalisering bli ett ändlöst experimenterande. Visst, man kan ha tur och träffa rätt, men det händer mer sällan. Många misslyckade experiment kostar pengar och, framför allt, tid. Utan förståelse för förutsättningarna är det många gånger omöjligt att förstå vad som inte fungerade. Då är det enkelt att gripa efter mer teknik, snyggare appar eller uppgivet konstatera att tiden inte var mogen… Tyvärr leder detta till att sannolikheten att misslyckas är fortsatt stor även i framtiden.

Med en diagnos i handen förändras bilden radikalt. Speciellt om diagnosen är brett förankrad i ledningen, alla ser samma styrkor och svagheter. Då finns förutsättningar att göra digitaliseringsarbetet till ett strukturerat förändringsprojekt och förutsättningarna att lyckas förbättras radikalt. Med kännedom om organisationens svagheter och styrkor är det möjligt att till fullo nyttja etablerade verktyg från change management vilket bara det är en starkt bidragande orsak till bättre resultat. Visst, mycket kan fortfarande gå fel, men så är det med alla intressanta och betydelsefulla initiativ.

Låt oss sluta med en uppmaning: gör ditt företag eller organisation en tjänst och gör en digital diagnos innan ni startar en större transformation.

Är du nyfiken på vilka vi är och vårt erbjudande? Besök vår tjänstesida IT Management

I början av februari besökte jag .NET-utvecklarkonferensen Swetugg i Stockholm. Under totalt två konferensdagar hade vi ett smörgåsbord av över 30 spännande föreläsningar att välja bland. Jag tänkte dela med mig av det jag fann extra intressant.

Ibland önskar man att man kunde klona sig själv. Så var det för mig under Swetugg. Jag ville gå på flera föreläsningar samtidigt! De olika dragningarna sträckte sig alltifrån koddemonstrationer till mer övergripande och nyhetsförmedlande innehåll. Som nyanställd på XLENT var det ett gyllene tillfälle att få en inblick i vad som händer i branschen och att få träffa andra systemutvecklare.

Trådlösa enheter i hemmet

Karl-Henric Nilsson berättade om hur man kan styra olika trådlösa enheter i sitt hem och vilka möjligheter detta ger. Som exempel gav han hur han har kopplat ihop sin väderstation med sin bils kupévärmare så den automatiskt slår på när det är kallt ute. Grundkonceptet var att man helt enkelt använder utrustning för att fånga upp signalerna, och sedan med hjälp av exempelvis mjukvara med oscilloskop-funktionalitet, analyserar dessa signaler för att förstå hur olika enheter kommunicerar. På så sätt kan man integrera hemmets olika prylar. Ett mycket spännande ämne, särskilt med tanke på hur hett ”Internet of Things” är just nu.

”Säkerhetspoker”

Ett annat tema som återkom under konferensen var säkerhetstänk och hur viktigt det är att få in det i utvecklingsprocessen. Nyttiga tips innefattade att man ska försöka ”hacka” sin egen kod och försöka få in ett säkerhetstänk i de olika utvecklingsfaserna. Ett kul förslag var att man kan använda sig av ”säkerhetspoker” som komplement till planeringspoker som kan användas för tidsuppskattning i agil utveckling.

Nyttan uppstår i användningen

Ingrid Domingues hade en föreläsning om hur man ”utvecklar rätt lösning” utifrån kundens behov och perspektiv. Hon sade bland annat att ”all nytta uppstår i användningen”, vilket onekligen är värt att bära med sig!

Pelle Johansson pratade om hur man går från programmering till innovation. Extra minnesvärt var uttalandet om att han tror att många snarlika digitala tjänster kommer samlas ihop och erbjudas som en enda tjänst istället. På så sätt skull man exempelvis, via en plattform, kunna få tillgång till allt utbud från olika filmstreamingtjänster. Detta skulle underlätta för kunden som då slipper använda flera olika tjänster och får tillgång till ett större utbud. Han tyckte också att det är viktigt att man ska ha kul på jobbet, vilket jag tycker vi på XLENT är duktiga på!

/ Mikael Jarting

Tekniken ger oss nya fantastiska möjligheter! Vi ser idag hur många teknologier börjar bli mogna och hittar praktiska användningsområden. Det som kändes som science fiction nyligen är i dag verklighet. Adidas testar att skriva ut skräddarsydda löparskor i 3d skrivare och ATG testar travlopp i virtual reality. Experter gissar att det kommer finnas 50 miljarder uppkopplade saker år 2020 och det talas på riktigt om smarta hem och smarta städer.

Vi möter många företag och organisationer som är stressade över att teknikutvecklingen sker väldigt snabbt och framför allt för att de inte har börjat att agera. Många känner osäkerhet över var de ska börja. Vi ser också andra, som upplever sig vara just ”sent ute”, som börjar investera i ny cool teknik.

I jakten på att springa ikapp, eller om sina konkurrenter, är dock risken överhängande att stora delar av poängen med digitaliseringen går förlorad. Effekterna uteblir och lönsamheten sjunker. Digitaliseringsinitiativet läggs till handlingarna som ännu ett dyrt och misslyckat projekt.

För oss handlar digitaliseringen om väldigt mycket annat, för att inte säga allt annat, än ny cool teknik.

Vi ser hur digitaliseringen i grunden har förändrat hur vi människor beter oss. Enligt Schibstedt Future Report lämnar till exempel 87 % av alla millenials aldrig ifrån sig sin mobil. Ett förändrat mänskligt beteende leder till helt nya kundförväntningar som i sin tur utmanar och ställer krav på nya och utvecklade affärsmodeller.

Digitaliseringen handlar om förmågan att hitta nya sätt att interagera med kunder, och förmågan att löpande utveckla affärsmodellen och värdeerbjudandet. Allt för att möta kundernas kontinuerligt uppdaterade krav.

Digitaliseringen handlar om ett nytt synsätt, ett annat sätt att se på världen, sina kunder, sin affär och sin organisation. Digitaliseringen handlar om att ett annat sätt att tänka.

Digitaliseringen utmanar det traditionella ledarskapet och vedertagna styrmodeller. Digitaliseringen utmanar människor till ständig utveckling och till att samarbeta i helt andra former.

Förändringen går snabbt och de som inte ställer om sig under de närmaste åren löper stor risk att försvinna. Få, om ens någon, kan ducka för en av de absolut största megatrenderna.

Så om nu inte stora teknikinvesteringarna är lösningen, var bör arbetet börja?
Vi tror att de flesta har allt att vinna på att stanna upp och ställa sig frågorna:

– Vad innebär digitalisering för oss?
– Vilka är vi i en digitaliserad värld?
– Hur ska vi tjäna våra pengar i morgon?

De organisationer som tar sig tiden att svara på frågorna och därutöver också enas kring vilka nya förmågor de behöver för att transformera sig, kommer på sikt lyckas bättre.

Är du nyfiken på vilka vi är och vårt erbjudande? Besök vår tjänstesida IT Management.

För att bli en digital vinnare måste vi förstå vad digitalisering är. För vissa betyder digitalisering användning av digital teknik. För andra betyder det nya sätta att skapa relation med kunden. För ytterligare andra betyder det nya sätt att göra affärer på. Alla synsätten är korrekta, och för att lyckas med sin digitalisering behövs alla tre. För att hålla ihop perspektiven behövs ledarskap och en fast hand i genomförandet.

Ett annat sätt att se på digitalisering är att dela upp det i inre och yttre effektivitet. Med inre effektivitet avses interna processer och rutiner. Utgångspunkten är att varje steg i flödet ska skapa värde för kunden, annars behövs det inte. Med yttre effektivitet menas hur kunden interagerar med oss. En utgångspunkt är att vi ska hjälpa kunden, och finnas där hon är och där hon vill vara.

Men ingen kommer särskilt långt med att bara veta vad digitaliseringen är. Utmaningen för att bli en digital vinnare ligger i att förstå hur förändringen ska drivas och vilka krav det ställer.

Digitalisering är en fråga för högsta ledningen och därmed för CEO. Ofta leds digitaliseringsarbetet av CIO eller chief digital officer, CDO. Problem som kan uppstå är vilket mandat CIO/CDO har för förändringar av verksamheten, och här måste CEO hjälpa till och skapa klarhet. Bland annat behövs en tydlig digital vision som alla i ledningen stödjer.

För att starta en digital satsning behövs en digital vision och en digital strategi. Dessa behöver vara i harmoni med organisationens vision liksom affärsstrategi och IT strategi. I annat fall kan det initialt behöva göras ett arbete med dessa så de hänger ihop. Det kan även behövas ett arbete med att se över en eventuell e-strategi och sourcingstrategi.

Av stor betydelse för att bli en digital vinnare är en IT infrastruktur som är både stabil och flexibel där nya komponenter snabbt och enkelt kan kopplas in. Saknas detta behöver här göras ett arbete så att de digitala lösningarna får den IT plattform de kräver. Det går ofta bra att ha kvar sin gamla så kallade legacy miljö och ta fram en ny miljö för de digitala lösningarna. Det behöver i detta sammanhang påpekas att processerna och flödena ska fungera på avsett sätt oavsett teknisk miljö. Det är även viktigt att se upp så det inte byggs en digital ö som inte hänger ihop med helheten.

Ofta finns det ingen brist på idéer, utan bristen består i resurser såsom personal, tid och pengar. Det behövs därmed ett tydligt sätt att hantera idéer, och hur dessa drivs framåt för att för att kunna bli föremål för utveckling och införande. Varje idé behöver komma in i idé-tratten för att kunna bedömas tillsammans så att en helhetsbild kan tydas. Varje idé behöver dessutom även kläs med ett business case för att kunna ta beslut hur den ska behandlas vidare fortsättningsvis. En idé som ska genomföras placeras in i en så kallad roadmap tillsammans med andra idéer, varvid en färdplan har skapats.

Nyckelpersoner måste få tid att arbeta med digitaliseringen, och inte bara vara ytterligare en uppgift som läggs på dem. Det behövs sannolikt även kompletteras med ny kompetens utifrån för att inte fastna i gamla fotspår.

Som vid alla utvecklings- och förändringsarbeten är det av högsta vikt att ha professionella program- och projektledare som driver arbetet. Utan detta blir det ofta svårt att bli en digital vinnare. Det gäller att ha ordning och reda liksom en röd tråd i arbetet samtidigt som det ska vara snabbfotat och flexibelt. Självklart arbetar organisationen med agil utveckling avseende både produktägare som utvecklingsteam. Affärsverksamheten måste också hänga med i svängarna med agil utveckling av affär och strategi.

Om vi har en digital vision och nu vill starta den digitala resan, hur börjar vi? Ett bra sätt kan vara att hitta de lågt hängande frukterna som snabbt kan realiseras, och därvid snabbt ge resultat. Detta ger bland annat två fördelar, dels övar vi på mindre objekt och vi lär oss om både arbetssätt, metoder och teknik och dels ger det oss en snabb återkoppling vad som fungerar och inte. I övrigt måste det bestämmas vad som är viktigast, den inre eller yttre effektiviteten. Det kan vara så att vi initialt inför digitala lösningar för kunden, och hanterar dessa i gamla analoga processer för att i steg två konvertera dessa till digitala. Det finns inga givna svar, utan en genomtänkt handlingsplan som utgår från både affärs- och digitalstrategi, att arbeta efter behöver tas fram.

Digitalisering är en både spännande och utmanande resa som kan kräva mycket av organisationen där det gäller att implementera ett helt nytt synsätt på både sig själv och på kunden. Här krävs det ödmjukhet, och kunskap om förändringsledning för att få hela organisationen med sig vilket är nödvändigt. Digitaliseringen måste ledas ovanifrån med den behöver förändras underifrån.

Ska man bli en vinnare i sin bransch måste det ageras nu, det går inte att vänta. Alla studier, oberoende av varandra, visar på att digitala ledare utklassar sina konkurrenter oaktat vilken bransch som avses. Så starta nu.

Är du nyfiken på vilka vi är och vårt erbjudande? Besök vår tjänstesida IT-Management.

Jag visste inte alls vad jag skulle bli ”när jag blev stor”, att vara projektledare inom IT fanns inte på någons läppar när jag växte upp, åtminstone inte i min omgivning. Och det kan tyckas lite konstigt, för så här i retrospektiv ser jag ändå att projektledare stod skrivet i min panna redan som tioåring.

I oktober 2015, tio år efter studenten, började jag som projektledare på XLENT. Jag är en av de där som förvirrat valde medieprogrammet inför gymnasiet och ännu mer förvirrat drog till Norge för att tjäna pengar när jag väl gått ut skolan. I brist på annat kanske. Medieprogrammet var ett bra och roligt val, men att veta vad jag ville göra när jag var femton var inte mig förunnat. Det där med att inte börja plugga, att inte satsa på det jag trodde att jag skulle göra (för jag var ju aldrig riktigt säker) utan bara låta saker ha sin gång när det ändå var så oklart, var kanske det bästa jag kunde göra. När jag kom hem från Oslo fick jag jobb som supportagent hos en internetleverantör, och efter ett år började jag jobba i deras Second Line Support. Jag var nog den minst tekniska i gruppen, men hade ett desto större engagemang och driv; en fallenhet för att se vad som kunde styras upp bättre, vad som saknades och hur vi skulle kunna jobba effektivare. Nio år efter att jag började var jag kvar på samma bolag, och hade hunnit med att jobba både som leveranskoordinator, processutvecklare och produktledare.

Nio år då jag då och då stannat upp och funderat på när jag skulle börja plugga, vad jag skulle jobba med egentligen och vad jag verkligen ville. Nio år då det kändes som att livet bara hände när jag var mitt i det, men då jag, livet och karriären hade samarbetat ganska bra ändå.

Ungefär samtidigt som ett vikariat jag haft tog slut hörde en gammal chef av sig och frågade om jag var sugen på att konsulta. Känslan att jag blivit vuxen på riktigt hos internetleverantören gjorde att jag med skräckblandad förtjusning förstod att jag borde prova mina vingar. Så jag skrev på ett nytt anställningsavtal och sa upp mig, om än med tårar i ögonen.

Om jag hade vetat vad en projektledare egentligen gjorde när jag var sexton hade jag kanske fattat det redan då, när jag planerade resor minutiöst. Eller när jag som åttaåring skrev ner i vilken ordning allt skulle hända på mitt och min bästis pyjamasparty, eller för den delen på högstadiet då jag i timmar satt på mitt rum och planerade mitt framtida hem. Men det hade jag ingen aning om, och det kanske var ganska tur. För det där livet som pågick under tiden gav mig erfarenheter och fick mig att gå på minor jag ändå inte vill ha ogjorda (jag hade säkert dykt på dem på ett eller annat vis ändå).

Och det där medieprogrammet, har jag haft någon nytta av det? Varje dag. Som projektledare måste du kunna uttrycka dig, när du sammanställer en plan är det ju roligare att göra en snygg layout och när jag tänker efter, så fick jag nog utveckla den där projektledartalangen även på gymnasiet. Men just den biten hade jag nog inte kunnat låta bli, oavsett vilket program jag faktiskt valt.

 

 

Det är lätt att vilja älska agila metoder. Rätt tolkat erbjuder de en miljö som lösgör kreativitet. Nyttobringande kreativitet skapar lösningar som befinner sig inom ramen för de högst prioriterade behoven. Vem vill inte ha det?

Som en bland flera lättrörliga metodiker är Scrum rejält i ropet men samtidigt konstaterar många det mätbara: Metodiken levererar för sällan de gröna skogarna och guldet uteblir. Det är ögonbrynshöjande att trots etablering av driftiga Scrum team, en lång backlog, burndown charts och retrospektiv så inträffar inte magi.

Var är då stålarna?

Det finns flera ställen att leta efter dem. De flesta börjar med att peka fingret på metodiken och på dem som är närmast den – Teamet. Sedan höjer man blicken och inser att Scrum inte låter sig implementeras lätt om inte ledningen ger sitt fulla stöd och skapar organisatoriska förutsättningar för det agila arbetet. Många väljer att ta hjälp av en yttre betraktare för att kunna se den större bilden. (Kanske står ni precis inför ett sådant val?)

Dessa kan ge en bit av svaret men det finns en tredje väldigt viktig del, som många antingen glömmer eller inte förstår den fulla betydelsen av.

Många scrumprojekt bedrivs på fullt allvar utan någon operativ och närvarande produktägare.

Man bedriver alltså sin utvecklingsverksamhet utan tillgång till en nyckelperson med hög verksamhets- och produktkompetens, förmåga att förmedla visioner och skapa tydliga mål och delmål, förmåga att se på produktens hela livscykel, förmåga att skapa rätt sammansatt referensgrupp, förmåga att tillsammans med sin referensgrupp skapa sammanhållna leveranser, vilja att ta ansvar för leveransen och dess kvalitet, förmåga och vilja att administrera produktbacklog disciplinerat, tillgänglig dagligen för frågor och prioritering, förmåga att driva frågor både internt och externt, förmåga att beskriva både funktionella och icke-funktionella behov som sprintmål, förmåga att diskutera olika lösningar samt förmåga att sätta gränser.

På ren svenska betyder det att det inte finns någon som kan definiera maximalt värdeskapande sprintar. Är det klokt? Eller är det helt enkelt så att det är svårt, på gränsen till omöjligt att hitta dessa egenskaper i en enda fysisk människa som redan innehar en heltidstjänst?

Enligt Scrum ska någon från produkt-/affärs-/verksamhetssidan ha denna roll, samtidigt som denna sida traditionellt sällan har behövt agera operativt på dessa nivåer. Nya krav ställs alltså på redan högpresterande och överbelastade systemägare eller produktchefer. Plötsligt förutsätts dessa produktägare vara förstklassiga kravställare, samtidigt som verksamhets- och kravanalytiker inte längre hittar sina naturliga arbetsuppgifter. Vad blir skillnaden mellan att förvalta backlog och att förvalta högnivåkrav?

Traditionellt har IT-projektledaren varit leveransansvarig till allas belåtenhet. Inom Scrum har man ingen projektledare. Ingen som planerar, dikterar tempot, följer upp, sätter gränser och rapporterar. Inte på det traditionella viset. Så nu får även styrgruppen problem. Styrgruppens traditionella mekanism är ju att styra och tyvärr inte sällan tillbaka till vattenfall. Där det är tryggt, kontrollerat och liksom inte värre än förut. Risken ökar att projektledarrollen cementeras, utvecklarna får köra på känn och fortsätter att sakna sin beställare. I bästa fall behåller man sprintarna och tavlan, för syns och vanans skull.

Det blir mycket svårt att upprätthålla skenet av ständigt lärande om en enskild komponent med så centrala arbetsuppgifter som produktägaren inte förmår, får, hinner eller vill göra allt som vederbörande borde i den operativa verksamheten. Det är ett garanterat sätt att ge Scrum dåligt rykte.

Produktägare är en oerhört viktig del i treklöverstrukturen (Team, Produktägare och Scrum master) med en ovanlig kombination av förmågor som helst ska innehas av en enda person per produkt, men som inte alltid är lätt att hitta inom den befintliga organisationen. Jag är fullt övertygad om att den kan skapas i alternativa former under olika perioder beroende på förutsättningar som företagsstorlek, organisationskultur och naturligtvis hur länge verksamheten har existerat i sin nuvarande form.

Jag tycker att ni inte ska vara rädda för att gräva där ni står. Vem vet om ni inte hittar nya guldägg?

Är du nyfiken på vilka vi är och vårt erbjudande? Besök vår tjänstesida IT-Management.

Vi lever i en digital boom där genomsnittssvensken ägnar 21 timmar i veckan åt internet, e-handeln tros landa på 50 miljarder under 2015 och 54 % av svenskarna betalar för musik över internet. Vissa branscher var tidiga med den digitala omställningen. Nya företag växer fram på dagens premisser. Men många ledningsgrupper står också mitt i denna omvälvande förändringens tid och funderar på vilken väg som just de ska ta.

De första stegen är inte självklara. Vissa företag börjar att addera teknologi och andra driver transformationen genom ett förändrat ledarskap.  Vi ser många som agerar i panik, drivna av hotet om att finnas kvar på kartan imorgon. Resultatet blir mycket investerade medel som inte ger några större effekter utan mest bara fler problem.

Vi ser också många som startar arbetet med att rekrytera en CDO som ska ansvara för den digitala transformationen. Exempelvis rapporterade Harvey Nash och KPMG i sin CIO survey 2015 att 17 % av alla organisationer de frågat har en CDO och att många därutöver går i tankarna om att de kanske borde skaffa en.

Men vi är säkra på att om ni tror att ni behöver en CDO då har ni fel CIO.

För att en CIO verkligen skall vara en ”C-level executive”, dvs en ledare i affärsorganisationen, krävs ett äkta affärssinne och en förmåga att aktivt delta i utvecklingen av hela företaget, inte bara det egna ansvarsområdet. Business technology kommer alltid att vara en CIOs specialistkunskap, men utan kunskap om hur man applicerar det på den egna affären faller det platt i dagens läge.

En effektiv CIO är en ”transformations-agent” som koordinerar och leder genomgripande förändringar, allt från hur organisationen fungerar med introduktion av digitala processer till etablering av helt nya (oftast digitala) affärer. Gemensamt för all förändring idag är att den inte är genomförbar utan rätt IT-stöd och att det måste gå snabbt!

Som operativ chef måste CIO ha tajta relationer med Marknadschefen och andra nyckelroller som adresserar verksamhetens kunder direkt. Nya relationer måste också etableras med HR. Det krävs ledarskap av CIO, ett ledarskap som skapar framdrift genom nätverk och samarbeten. Det är dessa egenskaper som gör att ledare kan agera snabbt och lättrörligt även i stora organisationer.

Nya krav på en CIO innebär dock inte att gamla krav per automatik försvinner, de omvandlas istället till hygienkrav. IT-leveransen är till stora delar en service till resten av organisationen och en fungerande leverans är en förutsättning för att CIO ska kunna ta en ny, större roll i organisationen.

CIO måste därtill bevisa att dennes organisation inte bara kan vara en eftersökt resurs i affärsutveckling utan också kan leverera de nya tjänsterna i den takt som den strategiska planen dikterar.

Om din organisations CIO inte svarar mot bilden ovan, undvik att skaffa en CDO – en ny roll löser sällan fundamentala problem. Tvärtom skapa det ofta spänningar i organisationen med två snarlika roller som slåss om ansvarsområden och mandat. För att lyckas med en digital transformation av en organisation krävs två saker, först en genuin expertis i business technologies, hur informationsteknik fungerar och hur den kan bidra till affären, sen en grundlig förståelse för affären, värdekedjan och den valda strategin. I och med att en digital transformation är en transformation av hela företaget så satsa på att utveckla din CIO som redan känner organisationen och har expertisen inom informationsteknologi.

Är du nyfiken på XLENTs erbjudande inom IT Management? Besök XLENTs tjänstesida IT Management

/Per Grape, Maria Wikberg

Vi är många som har erfarenhet av större IT-projekt som i någon mening stöter på problem och avviker från budget, tidplaner, förväntad kvalitet och/eller funktionalitet! Inte sällan blir det en fråga om vem som bär ansvaret. Men vilket ansvar vilar på projektledaren/projektledningen och vilket ansvar vilar på affärsledningen/styrgruppen för dessa avvikelser?

I grund och botten har naturligtvis projektledaren det operativa ansvaret för att driva projektet utifrån givna direktiv. Samtidigt kan vi ofta se att avvikelser från förväntat resultat inte enbart beror på brister i den operativa projektledningen.

Vår erfarenhet är att många projekt skulle kunna bli betydligt mer framgångsrika om rollerna mellan projektledningen och styrgruppen fungerade på ett bättre och mer professionellt sätt.

Det finns allt för många exempel där ansvaret för projektavvikelser till stora delar får tillskrivas bristande styrgrupps- /affärsledningsarbete.

Alla IT-projekt som startas skall ha ett tydligt syfte och mål. I de allra flesta fall är huvudsyftet att antingen spara kostnader/öka effektiviteten (defensiva IT investeringar) eller skapa nya affärsmöjligheter och öka intäktsgenereringen (offensiva IT investeringar).

Under ett projekt är det av stor vikt att aldrig tappa bort det övergripande perspektivet – vad är den förväntade effekten av projektet?

Vår erfarenhet är att många organisationer allt för ofta tappar bort eller i vart fall tappar fokus på detta perspektiv när IT-projektet väl startat. Uppföljningen och styrningen blir allt för projektintensivt där projektledaren utifrån sina initiala projektmål planerar, styr och följer upp arbetet utifrån givna specifikationer, tids- och budgetramar.

Således är det av stor vikt att den styrgrupp (eller affärsledning) som finns för projektet kontinuerligt återkopplar det övergripande syftet med projektet och säkerställer att framdriften och styrningen av projektet hela tiden främjar de övergripande effekt- och affärsmålen.

Normalt är också att behoven hos affärsverksamheten förändras under projektets gång. Det gäller framför allt när projekten är stora och genomförs under en längre tid. Behovet av och kraven på affärsledningen/styrgruppen blir då extra stor, eftersom det är styrgruppen som har det yttersta ansvaret att direktiven och förutsättningarna som ges till projektledaren kontinuerligt speglar förväntningarna på resultatet.

Ett viktigt motsatsförhållande att komma ihåg är också att i början av större projekt, när många av de styrande besluten tas, är kunskapen som ligger till grund för många beslut generellt begränsade.  Ju längre in i projektgenomförandet man kommer, desto tydligare blir förutsättningarna och konsekvenserna av tidigare beslut.

Kraven på en ”agil” affärsledning/styrgruppsarbete är således stor då vi nästan alltid kan förvänta oss att förutsättningarna för projektet kommer att förändras över tiden.

Att sitta med i styrgruppen till ett större IT-projekt ställer således höga krav på engagemang, kunskap och erfarenhet. Styrgruppsarbete är till stora delar en profession som rätt hanterat skapar goda förutsättningar till ett framgångsrikt projekt.

Tyvärr är verkligheten ofta sådan att styrgrupperna till större IT-projekt tenderar vara för stora räknat i antalet styrgruppsmedlemmar, medlemmarna lägger inte tillräckligt med tid/engagemang och har otydlig ansvarsområden. Det resulterar i en oförmåga att ge projektledare tydliga direktiv och också ställa krav på uppföljning. Och inte minst också vara beredd på att hantera de konsekvenser som ändrade projektdirektiv medför.

Så likväl som man i många projekt stöttar projektledaren och hennes/hans projektteam med extra kompetens och erfarenhet så borde fler organisationer också titta på hur man utvecklar sin förmåga att stärka och förbättra förutsättningarna för styrgruppen/affärsledningen att verka professionellt och effektivt. Allt i syfte att säkra framgångsrika IT-projekt.

Är du nyfiken på XLENTs erbjudande inom IT Management? Besök XLENTs tjänstesida IT Management.

/ Johan Oldmark

Står ni inför utmaningen att ta er an digitalisering? Vad är då nytt under solen jämfört med tidigare förändringstrender och utmaningar? En av de stora skillnaderna är konsument- och kundbeteendet, som i sin tur har stor påverkan på hur organisationen bör designa sin affär.

# Som kund besöker vi vårt bankkontor 1-2 ggr per år, och använder bankappar 20-30 ggr per månad.

# Organisationer i framkant integrerar data från social media med ”traditionell” data i sina kund- och beslutsprocesser. Underskatta inte Twitter eller Facebook.

# Generellt, sjunker andelen ”traditionella” kunder. ”Digitala konverterare” blir 2013- 2019 den dominerande konsumentgruppen och 2020 och framåt blir ”the digital natives” dominanterna på konsumentmarknaden. (Källa: PwCs New Digital Tipping Point).

Faktum är att även dagens 50+/60+ (#tjabajaginkluderasoxåbah) har börjat anpassa sig till att använda digitala tjänster i rekordfart.

För att lyckas måste vi tänka om

Detta ger oanade möjligheter men kan även ge oönskade effekter om vi inte arbetar rätt med utmaningen digitalisering. För att lyckas måste vi tänka om, designa och bedriva affärsverksamheten på nytt sätt. För att få lönsamhet måste verksamheten ”känna sina kunder”, ”veta hur det ser ut för sina kunder”, ”måste belöna sina kunder”, ”vad vill vi få kunden att göra i nästa steg” m.m. Vi kommer se en utveckling mot ”the age of visdom”. Framgångsrika affärsverksamheter kommer att arbeta med information för att få en effektivare aktiv kundrelation.

Förmågan att vara engagerad i sin specifika kund och personifiera sina värdeerbjudanden är det vinnande receptet. Affärsverksamheter som med symbiosen Big data, Customer Intelligence och Business Intelligence, kan kombinera sina interna och externa datakällor på ett klokt sätt kommer ha förmåga att skapa sig konkurrensfördel – ”make the difference and moment of the thruth”.

By the way; Enligt IBM (källa: www.ibm.com – what is big data) – så har 90 % av världens totala data producerats de senaste 2 åren – mängden data växer i rekordfart exponentiellt! Dock använder vi inte det data vi har på ett bra sätt. Hur säkerställs då vår träffbild på att göra rätt analyser och erbjuda rätt personifierade värdeerbjudande till våra konsumenter?

Med detta i baktanke kan ännu mer data innebära än mer problem, inte mindre#!!# Hur gör vi då för att säkerställa den potentiella konkurrensfördelen med information i den digitala transformeringsresan??

Det är fråga om Information Governance – förmågan att styra informationshantering. Detta är än viktigare för att kunna uppnå ökat affärsvärde och konkurrensfördelar med digitalisering. Det kan tyckas vara banala självklarheter som måste komma på plats och bli fundamentalt och naturligt integrerat i den digitala tranformeringsresan, vilka slutligen måste sitta fast i organisationen. Vi ser bland många kunder att det finns ett flertal barriärer som måste övervinnas och som måste drivas genomtänkt i en förändringsprocess.

• Information måste vara strategiskt prioriterad och påskyndas: Det startar med att organisationen sätter en målsättning med information som är spårbar till affärsmålen – och effekterna. En etablering av Information Governance måste grundas på business cases, ha ett ägarskap som ger de drivkrafter och incitament som behövs för att nå fram. Ha KPI:er och mäta.

• Kompetens måste mixas över organisationsgränser; Släpp stuprören mellan IT- marknad – affärsutveckling och kundservice. Etablera en multiorganisation med en arbetsprocess som arbetar över kanal- och produktgränser, vilka validerar och analyserar data, analyserar och övervakar förändringar i kundbeteendet, tillgodoser kundernas resor och utvecklar nya flerkanalstjänster. Detta blir ett steg framåt för att uppnå bättre Time to Market och som strategisk kan differentiera affären.

• Bryt loss informations- och verktygsöarna. Tyvärr, data är alltför ofta inte sammanslagna till fördel för hela organisationen. Vi måste samverka mellan traditionella CRM-lösningar och traditionell Business Intelligence i kedjan historik, realtid och prediktiv. Skapa tydlighet avseende ansvar och krav för datafångst, datakvalitet, definitioner och regelverk för data och för vilken data som ska användas för olika marknads- och försäljningssammanhang.

• Teknologi; Låt affärsbehoven styra. Den stora skillnaden idag är att dagens teknologi gör det lite lättare än förr!

Driv förändringen stegvis och låt resan vara viktigare än slutdestinationen. Starta smått, experimentera tidigt och ofta, lär genom att göra.

Är affärsverksamhetsutveckling och IT redo att ta sig an uppgiften på rätt sätt med lämplig ambitionsnivå? Vi har erfarenheten och metodiken att hjälpa er att hitta rätt ingång i frågan, ta höjd för lämplig ambitionsnivå och ta fram en Roadmap för nödvändigt förändringsarbete.

Är du nyfiken på XLENTs erbjudande inom IT Management? Besök XLENTs tjänstesida IT Management.

/ Håkan Bystedt

Vill du skapa ett aktivt intranät som skapar nytta för dina medarbetare och ditt företag? Då föreslår jag, väldigt ödmjukt, att du ägnar en stund åt mina tio punkter som snabbt går igenom grunden, genomförandet, lanseringen, den viktiga uppföljningen samt det kontinuerliga utvecklingsarbetet. För en sak är säkert, om det är något som aldrig blir ”färdigt” så är det ett intranät.

Ta en kopp kaffe, sätt dig i favoritkontorsstolen, släck ner excelfilen och läs och begrunda. Mycket fokus i artikeln ligger på effektmålet, som ju ligger bortom projektmålet.

I jakten på aktiva intranät som skapar verksamhetsnytta ligger fokus mycket på människor och nytta, det handlar väldigt lite om teknik. Även om teknik och användbarhet fyller en synnerligen viktig funktion när man väl har grunden på plats. Kärnan är att skapa ett intranät utifrån användarnas behov/arbetsvardag/affär och hjälpa dem att få saker gjorda samtidigt som det finns en tydlig koppling till verksamhetsmålen.

”Om det inte var för de jäkla användarna skulle det vara busenkelt att göra ett riktigt bra intranät”
Intranätkonsult, 2009

Så gör din hemläxa, lär känna din organisation, deras arbetsvardag och behov, bygg grunden, sätt mål och ”mappa” därefter mot tekniken. Gör inte misstaget att tänk teknik innan du vet vad du faktiskt vill ha och dina användare behöver.

Ibland måste man få skryta
Jag har arbetat i många år med internkommunikation, framför allt inom en av Sveriges största livsmedelskoncerner, Lantmännenkoncernen. Som chef för internkommunikation ansvarade jag för och genomförde tre intranätimplementeringar. När det gäller intranät så springer man i många fallgropar, men man blir också en del i många framgångshistorier.

”På intranät går det fort! Hjälp användarna att lösa uppgifter, ju mer ni vet om vilka uppgifter de vill lösa desto enklare att hjälpa dem”.

Intranätet blev för något år sedan utnämnt till Sveriges bästa intranät av RIM (Redaktörer interna medier). Ja, lite måste jag ju få skryta. Men det låg enormt mycket arbete bakom, mestadels arbete fokuserat på användarnas behov och koppling till verksamhetsnyttan. Jag kan inte nog poängtera det, användarfokus och målgruppskännedom kommer att vara din bästa kompis på både kort och lång sikt.

10-punktsprogrammet för att framgångsrikt intranät
Man vill ju stå där med ett intranät som man är stolt över, och som samtidigt levererar det som det är sagt att det ska leverera, verksamhetsnytta. Mätbar verksamhetsnytta. Så häng med på min resa i tio värdefulla punkter så hoppas jag att du känner dig lite mer rustad inför ert intranätarbete.

Här går jag kort igenom varje steg i 10-punktsprogrammet. Ägna varje punkt en stund och tänk igenom hur du kan applicera detta i ert intranätarbete.

     1. Vad ska ert intranät vara? Vad ska det inte vara?

Detta är ju grunden och startskottet för ert intranätarbete. Du skulle ju inte börja bygga ett hus innan du vet hur du vill att det ska se ut? Kom fram till, så konkret som möjligt, vad ert intranät ska vara och vad det inte ska vara. Du behöver inte hoppa på alla trender som går det första du gör.

– vad är viktigt för era medarbetare?
– vad är viktigt för er uppdragsgivare/ledning?
– vad är viktigt för att stötta era organisationsmål?

Våga prioritera och välja bort, skapa en tydlig och kommunicerad prioritering. Bättre att göra några saker riktigt bra än att göra många dåligt. Utveckling av intranät är både tanke- och tidskrävande, väldigt tidskrävande, så sätt ribban på en realistisk nivå. Det kommer att bli så mycket bättre, både för dig själv, era målgrupper och ditt företag.

      2. Segmentera och prioritera målgrupper. Lära känna målgrupperna och deras behov, förstå både affär och deras arbetsvardag.
Ju bättre du känner dina målgrupper desto enklare kommer det att bli att skapa ett värdefullt arbetsverktyg för dem. Visst kan du hitta gemensamma nämnare, hitta kontaktuppgifter, rapportera lön osv. Men ju mer du kan anpassa ditt arbete efter dina olika målgruppers behov desto större värde kommer du att skapa.

– Att ”skjuta skarpt och inte brett” brukar jag prata om när jag föreläser om hur man skapar aktiva intranät.
– Vilka målgrupper är viktigast och enklast att få ut en värdefull effekt från? Ja, det vet du mycket bättre än jag. Det beror på vad ditt företag står inför. Se till att haka upp även ditt intranätarbete på hur ditt företag, genom ett aktivt intranät, ska bidra framgång.

     3. Mål, konkreta och mätbara efter olika målgrupper. Hur ser nuläget ut? Hur ser det önskade läget ut?
Mål, ja dessa viktiga mål. Om du inte vet vart du vill så kommer du ha väldigt svårt att ta dig dit. Så ägna mycket tid att, utefter vad du bestämt ditt intranät ska vara och inte vara, sätta mätbara mål och delmål. Våga också prioritera olika målgrupper i ditt arbete

     4. Förändringsledning. Hur får vi med ledning, intressenter och användare “på tåget”
Anledningen att många intranätarbeten fallerar är att man inte lägger tillräckligt fokus på de som ska använda intranätet och därmed skapa värde, dvs. användarna.

I intranätprojekt ”glöms” ofta användarna bort till förmån för teknik, projektledning och lanseringsdatum. Det kommer att vara ditt största misstag, gör inte det. Det är användarna som kommer att vara de som skapar värdet av ditt intranät. Om ni väl gjort er läxa och skapat ett intranät utefter era användares behov så tar resan inte slut där, det är nu det börjar.

– Det är nu ni ska sälja in det nya intranätet till era målgrupper.
– Få dem att vilja OCH kunna använda era smarta funktioner/lösningar och ta del av information, använda den nya grymma sökfunktionen, förändra sitt arbetssätt, få upp ögonen för den där projektplatsen, sin informationsinhämtning och kunskapsdelning.

Ja, du ser. Det förändras en del i deras arbetsvardag och arbetssätt. Då gäller det att man arbetar strukturerat med det redan från början, genom projektet, vid lanseringen och framför allt efter lansering.

Johan B-intranät

 

     5. Håll rent och satsa på ”söken”
Du kan inte bygga drömmar på en soptipp så se till att hålla rent, med det menar jag att all information är aktuell och värdefull. Lägg inte en massa tid på sånt som inte skapar värde. Intranät som innehåller ”allt” är inte bra, däremot intranät som innehåller allt som behövs. Så lägg tid på innehåll och struktur redan från början. Det kommer du att tjäna igen mångfaldigt i slutändan.

– Fastän du har världens grymmaste sökfunktion så kommer inte det att räcka.
– Du måste utbilda och stötta dina användare i hur den fungerar och dina redaktörer hur de ska arbeta för att göra det de publicerar sökbart på bästa sätt.

För oss var det en puckel vi först upptäckte efter ett tag, men när vi började arbeta mer med utbildning, fysiska så såväl som webinars, ökade det upplevda värdet av söken kraftigt.

     6. Socialt intranät, något för er?
Många äro de som hoppat på tåget om ett socialt intranät, få är de som lyckas. Misstaget är givetvis, förutom en bra användbarhet som man är enormt bortskämd med utanför företagets brandväggar, att man inte tar hänsyn till att det är ett helt nytt sätt att kommunicera internt.

– Så om du vill att dina sociala ambitioner ska lyckas måste du arbeta enormt mycket med att hjälpa användarna att börja kommunicera på ett nytt sätt internt.
– Stötta, sälja in och utbilda. Börja med en viss målgrupp i fokus, skapa ett användande och värde och förmedla framgångshistorien vidare, och sen betar du av det efterhand.

     7. Förvaltning och organisation – intranätets motor
Här kommer jag vara oerhört kort och koncis. Se till att det finns dedikerade personer i din organisation som har som uppdrag att förvalta, följa upp och utveckla intranätet efter lansering. Dedikerade på riktigt alltså.

– Skapa ett tydligt ägarskap, ansvar och mandat. Får ni ytterligare arbetsuppgifter med intranätet? Vad ska ni i så fall göra annorlunda alt sluta göra?
– Utse redaktörer ute i organisationen (samt mål med deras redaktionella arbete)
– Skapa ett redaktionsråd – prata inte bara information och nyheter. Prioritera utveckling och nytta.

     8. Hur förhålla sig till ny teknik?
En enkel regel, du behöver inte hoppa på allt nytt. Bara för att det kommer en ny uppdatering med massa nya häftiga funktioner behöver du inte föra in allt det i din lösning. Se till behoven i organisationen och hur du kan hjälpa dina användare genom att skapa ett kraftfullt verktyg som hjälper dem att lösa uppgifter på ett smidigt sätt.

     9. Trafik och antal klick är inte allt.
Jag vet att det är många intranätansvariga, även jag själv i början, som slår sig för bröstet när man ser att intranätet driver mycket trafik och skapar ”klick”. Men ett klick behöver inte vara värt någonting i jakten på era effektmål. Det är ju effekten vi vill åt. Glöm inte bort syftet och målet med intranätet, tar ni er närmre de målen?

Glöm inte att mäta och följa upp era del- och effektmål:

– Måluppfyllelse
– Användbarhet
– Statistik – google analytics (sidvisningar)

Utefter kunskapen du då får tillgång till analyserar du resultatet och skapar utefter det förbättringsaktiviteter som tar dig än närmre dina uppsatta mål. Som sagt, ett intranät är aldrig färdigt.

     10. Satsa mobilt?
Ska du satsa mobilt? Ja, självklart. Det är år 2015 nu. Det gäller att möta användarna där användarna där användarna är. Och ja, de är i sin mobil. Men, allt i din intranätlösning behöver inte vara anpassat efter ett mobilt användande. Åter igen, effektivisera ditt arbete och dina insatser, och arbeta med prioriterade målgrupper. Se till att mobilanpassa just det som de behöver. Att mobilanpassa allt är bara dyrt och onödigt.

Hoppas att det väckt några tankar hos dig som kommer till nytta i ert arbete med ert intranät.

Lycka till!

 

/ Johan Book

Är ni också på väg in i årets verksamhetsplanering och budgetarbete? Pratar verksamheten om att IT-Kostnaderna behöver bli mer transparenta och att de inte förstår vad de betalar för? Tappar ni fokus på planering framåt till förmån för ändlösa kostnadsdiskussioner?

Vi ser ofta att detta händer, men verksamheten vill egentligen inte ha mer detaljer om kostnadsmassan. Önskan om transparens i IT-kostnader, tror vi, i grunden handlar om något helt annat. Vi tror att verksamheten efterfrågar möjligheten att få vara med och påverka och förstå. Inte sällan bygger dessa uttryck på en upplevelse om brister i relationen som de inte vet hur de ska kunna förändra. Egentligen tror vi att de flesta i grunden är totalt ointresserade av en massa detaljer. Mer för att kunna fokusera på planeringen framåt och en gemensam agenda behöver denna frustration och fråga hanteras.

Vår erfarenhet är att det går att vända dessa diskussioner till att bli värdeskapande, med relativt små knep. Rätt använt är kostnadsunderlagen ett fantastiskt underlag för bra diskussioner i ledningen.

Kommunicera kostnadsdrivare: Lägg fokus på att kommunicera och pedagogiskt förklara vad det är som driver kostnader. Vilka aktiviteter, mönster eller beteenden hos användarna är det som driver kostnader. Visa på skillnader mellan olika områden. Prata om dolda och indirekta kostnader. Fasta och rörliga kostnader. Framför allt – börja prata om detta redan när beslut fattas om att implementera en ny lösning.

Skapa dialog och förankring om fördelningsprinciper innan budgetprocessen startar: Detta är egentligen grundregel nummer ett. Ge dig aldrig in i diskussioner om hur kostnader ska allokeras mitt i brinnande budgetarbete. Se till att hantera det i en separat process innan budgetprocessen startar och att rätt personer blir involverade i det arbetet.

Visa allt du har: Se till att lägga krutet på riktigt bra sammanfattningar och visa att det finns mer underlag för den som vill se. Var inte rädd för att visa upp allt du har, det är extremt få som kommer kolla på underlagen utan de vill bara veta att de finns.

Ett gyllene tillfälle att börja prata vilket värde IT ska bidra med: Det är ett unikt tillfälle att kunna få till en strategisk dialog med ledningen. Börja visa fördelningen mellan olika områden. Hur mycket lägger vi på våra transaktionssystem versus det som kan skapa konkurrensfördelar för oss? Ställ det i relation till hur affären ser ut i omsättning m.m. För en dialog kring hur vill vi att fördelningen ska se ut och vilka beslut som behövs för att kunna förändra detta?

Är du nyfiken på XLENTs erbjudande inom IT Management? Besök vår tjänstesida IT Management.

/ Maria Wikberg

Alla vet att det är viktigt för ett projekt att ha kontroll på tid (T), kostnad (K) och kvalitet (Q). Dock gör allt för många likhetstecken mellan att hållen budget och tidplan är detsamma som ett lyckat projekt.

Är TKQ i förhållande till ursprunglig plan en garanti för ett lyckat projekt? När är ett projekt lyckat? Är det att hålla ursprunglig budget och tidplan framtagna i början av projektet?

Är det inte så att ett lyckat projekt levererar avsedd effekt och nytta till berörd verksamhet, vilken kan mätas i både direkt och indirekt nytta, vilka tillsammans ska vara större än projektets kostnad? Vi får då en utökad TKQE, där E står för Effekten. Det är denna effekt vi ska följa upp och styra projektet mot, liksom att hela tiden hålla business caset uppdaterat med aktuella siffror.

 

Nyckeln är att styra projektet mot denna effekt och att följa upp densamma kontinuerligt. Haken är att det kan vara både svårt, kräver bland annat en annan projektorganisation med beställaren involverad, och i vissa fall även oönskat då berörd verksamhet synliggörs, vilket kan vara besvärande för de berörda även om det för hela organisationen ger positiva effekter.

Men har då TKQ spelat ut sin roll? Nej, att i projektplanen ta fram en TKQ-prioritering bör självklart göras och kan vara till stor hjälp vid prioriteringsbeslut. Det är lika självklart att ta fram en budget och ett genomarbetat business case.

Ett annat problem med klassisk TKQ är att dess värden och principer sätts i samband med projektplanen i början av projektet. Sedan styrs projektet mot dessa TKQ-mål, det vill säga projektet är målstyrt. Problemet som fler och fler upptäcker är att verkligheten förändras, och det i allt snabbare tempo, och därmed även verksamhetens krav och behov. Vi måste därför kunna styra projektet mot en rörlig kravbild, det vill säga målsökande i stället för målstyrt och med andra ord ett agilt förhållningssätt. Med ett målsökande projekt kan inte enbart TKQ användas som styrmedel, utan en fjärde dimension, Effekten, måste läggas till så att vi får TKQE att styra mot.

Vem är ansvarig för det här arbetet, självklart är det projektledaren. Denne kan i och för sig använda sig av en projektekonom eller liknande som stöd, men inte frånsäga sitt ansvar. Styrgruppens ansvar blir då att säkerställa att effekten verkligen blir av i organisationen.

Att styra mot en fjärde dimension kräver att styrgruppen och intressenterna finns med redan från början och ser till projektets och organisationens bästa. Ett problem är att effekten kopplas ihop med kommande budget. Dessa måste frikopplas för att få ett samarbetsklimat som gynnar hela organisationen och möjliggör nyttohemtagningen.

Det finns olika metoder för att ta fram business case och för att följa upp effekter/nyttor, och det är inte viktigt vilken metod som används bara man väljer någon och är konsekvent i användandet.

Slutsatsen blir att vi ska arbeta fram TKQE och där fokusera på styrning och uppföljning på Effekten.
I del två av denna artikel kommer vi att skriva om uppföljning av effekten efter det att projektet avslutats.

För mer info kontakta: Thomas Whalberg

Många IT-avdelningar har idag mycket bra ordning på drift och förvaltning och erbjuder fantastisk tillgänglighet för applikationer och system. Men är resten av organisationen nöjd för det? Troligen inte. Förväntningarna på vad IT skall ge har ökat markant de senaste åren.

Vad många IT-avdelningar inte har koll på är vilket värde de levererar till organisationen. Nästan alla IT-avdelningar som vi möter saknar strukturerade sätt för att mäta värdet på sina leveranser. Inte heller har de något tryck på sig från verksamhetssidan att redovisa sitt bidrag till sista raden. Varför har det blivit så? Vi tror att det beror på hur man tänker på, mäter och följer upp IT-verksamheten.

Management-gurun Peter Drucker lär ha sagt:

What gets measured gets managed

Ett annat sätt att uttrycka samma idé är att det vi fokuserar på kommer att bli genomfört.

Ni känner säkert igen er i en uppföljning som bara utgörs av fokus på IT-kostnader, en budget som följs upp mot utfall.

Men hur gör vi då för att fånga värdet av IT-verksamheten? Svaret på den frågan varierar med verksamhet och kontext. Ett effektivt sätt att angripa frågan är att betrakta den ur två olika perspektiv, Strategi och Projektportfölj, och att bygga nyckeltal baserat på uppföljning av två användargrupper: Nyckelpersoner och Användare.

Strategiperspektivet: Värde för en organisation är alltid definierat utifrån verksamhetens strategi, behov och prioriteringar. Det gäller alla organisationer. Säkerställ att IT-strategin på ett tydligt sätt direkt stödjer verksamhetsstrategin och att IT-verksamheten prioriteras på ett sätt som harmoniserar med verksamhetens prioriteringar. Stäm av IT-strategin med verksamheten och säkerställ att ledare och andra nyckelpersoner håller med om att den stöttar deras strategier och behov. Med en verksamhetsbaserad IT-strategi som bas ökar organisationens förståelse för vad IT-verksamheten sysslar med.

Projektperspektivet: I de flesta organisationer sker förändring och utveckling genom projekt. För att säkerställa att alla projekt leder till värdeskapande resultat måste hela projektportföljen värderas gentemot verksamhetsstrategin och följas upp därefter. En konsekvens av detta blir att man måste överge idén om ”IT-projekt” och betrakta alla projekt som verksamhetsutvecklande (med mer eller mindre IT-komponenter i sig). I förlängningen bör separata IT-budgetar för IT-projekt avvecklas och all förändring budgeteras och ledas från den del av verksamheten som skördar värdet som skapas. Med en verksamhetsorienterad projektportfölj faller det sig naturligt att basera beslut på affärskalkyler, att följa upp dessa och hålla projektägarna ansvariga för att det väntade värdet realiseras. I denna modell mäts, med andra ord, värdet av IT-verksamheten (speciellt då projekt) med samma verktyg som resten av organisationen följs upp.

Nyckelpersoner: Med nyckelpersoner menar vi beslutsfattare, processägare och liknande, ofta benämnda med engelskans ”Key stakeholder”. Med vår definition är det alltså frågan om ett relativt litet antal personer. Denna grupp är högst ansvariga för verksamhetens resultat och bör därför vara starkt engagerade i viket stöd de får från resten av organisationen, inklusive IT. Skapa nyckeltal som fångar denna ”Nyckelperson-nöjdhet” och mät resultatet kvalitativt genom årliga djupintervjuer.

Användare: Detta är den stora gruppen som direkt påverkas av IT-verksamhetens prestation. Gruppens storlek gör att det oftast är bäst att använda kvantitativa metoder för uppföljning. Använd automatiserade verktyg (som t ex webbenkäter) för att mäta nöjdhet, gärna två eller fler gånger om året. Använd tillgänglig information från Service Desk för att följa upp felavhjälpning likväl som proaktivt arbete. Använd informationen från driftövervakningen för att beskriva bland annat tillgänglighet och prestanda.

Med ovanstående angreppssätt kan man sätta samman ett ”IT score card” där ekonomi bara är en del för att mäta IT-verksamhetens prestation. Detta kommer att leda till en bättre och mer verksamhetsorienterad IT-organisation.

Avslutningsvis vill vi påminna om ännu ett citat från Peter Drucker:

“No decision has been made unless carrying it out in specific steps has become someone’s work and responsibility”

Med andra ord: glöm inte att göra någon ansvarig för att implementera den nya styrningen och säkerställa att hela IT-organisationen känner till förändringen. Lycka till!

För mer information kontakta Per Grape
Se också itm.blogg.xlent.se

IT-projekt tar nästan alltid genvägar, det ligger i generna hos projekt. Dessa genvägar minskar risken för projektet och projektet hinner leverera mer funktionalitet. Låter fantastiskt, men det finns naturligtvis en baksida; genvägarna ger ofta teknisk skuld och gör förvaltningen onödigt dyr.

Problemet är att de negativa aspekterna med att ta genvägar för ett projekt kommer fram först efter att projektet är klart och drabbar en annan budget än projektets eget. Projektet ser framgångsrikt ut, men företaget har drabbats negativt med en skuld som någon måste betala.

Varför tar projekt genvägar?

Det finns några huvudskäl till att projekt tar genvägar; få in mer funktionalitet, minska risken för projektet och egna teknikpreferenser.

Mer funktionalitet

Det finns få projekt som hinner göra all önskvärd funktionalitet inom projektbudgeten. Genom att hålla nere på en del kvalitetsdelar såsom förvaltningsbarhet, testbarhet, osv kan projektet frigöra resurser för att hinna leverera mer funktionalitet.

Den som har beställt projektet är inte den som drabbas av dessa genvägar, så denne har ofta inget emot detta byte. Projektet “slipper” hålla hög kvalitet, levererar mer funktionalitet – med bibehållen projektbudget och beställaren är nöjd.

Den negativa konsekvensen är att man har skjutit ner kostnader till förvaltningen som antingen aktivt måste lyfta leveransen till önskad kvalitet eller som passivt drabbas med ökad förvaltningskostnad.

Minskad risk

Det här är vanligt när företaget har bestämt sig för att prova någon ny teknik (som ofta inte projektet själv har valt) och projektet får pålagt på sig att använda den nya tekniken under projektet.

Det blir en börda för projektet som har svårt att förutsäga konsekvenserna; nyheter betyder att man måste ägna tid åt att lära sig och det innebär dessutom ofta obehagliga överraskningar såsom svårare att testa, specialfall som ingen tänkt på förut, komplicerat att gå i produktion, mm.

Eftersom ett projekt strävar efter att minska risker, så kommer dess medlemmar försöka hitta sätt att komma runt att använda det nya. Minsta problem med det nya kommer innebära att projektet går till styrgruppen och kräver att få jobba på det gamla, trygga sättet. Styrgruppen vill alltid minska risk, så den säger gärna ja till att återgå till det trygga.

Den negativa konsekvensen är att företaget aldrig får igenom det nya, utan ligger kvar i ett gammalt, “tryggt” teknikval – som till slut leder till stora infrastrukturprojekt för att föra in ny teknik.

Egna teknikpreferenser

Om projektet själva hittat en teknisk lösning som man är förtjust i sker det omvända mot ovan. Här blundar projektet för motsvarande risker och kan lägga mycket tid på att kompensera för brister med den nya tekniken. Det gäller speciellt nya, oprövade tekniker som en enskild utvecklare smyger in i projektet.

När det senare upptäcks att projektet har dragit in en tveksam teknisk komponent (vid exempelvis en teknisk granskning av projektet, eller i värsta fall vid överlämnandet till förvaltning), så hävdar projektet att det är för sent för att backa ur och byta lösning. Ju senare i projektet desto dyrare är det att backa ur teknikvalet.

Eftersom den tekniska lösningen inte är ett strategiskt val så finns det inget som säger att den kommer att fortsätta att användas, utan nästa projekt kommer troligtvis använda någon annan teknik. Konsekvensen är att förvaltningsorganisationen får en växande flora med tekniska lösningar som den måste kunna hantera, vilket är dyrbart för företaget.

Olösbart problem?

Jag har sett hur man på olika företag försöker åtgärda problemet med att projekt tar genvägar på olika sätt:

  • Arkitekturgranskningar för att upptäcka avvikelser från företagets riktlinjer
  • Icke-funktionella krav som ska definiera projektets leveranskrav ur ett kvalitetsperspektiv
  • Tekniska granskningar för att upptäcka egna teknikval, avvikelser från kvalitetskrav och potentiell teknisk skuld
  • Låta förvaltningsorganisationen komma in tidigt i projektet för att påverka detta i positiv riktning

Jag kan inte säga att dessa åtgärder varit särskilt effektiva i att påverka ett projekts inneboende instinkt: Att leverera så mycket funktionalitet som möjligt inom tids- och penningbudget.

Omfamna projektets drivkrafter

Jag tror man ska sluta att arbeta mot projektens natur och istället bejaka dess drivkrafter. Mitt lösningsförslag är att införa ett extra projekt, ett “skuggprojekt”, som ansvarar för att huvudprojektets leverans blir förvaltningsbar och hjälper huvudprojektet med ny teknik.

Skuggprojektet ska som namnet antyder jobba i nära samarbete med huvudprojektet.

Minska risk

Skuggprojektet kan minska huvudprojektets risk genom att:

  • Utbilda huvudprojektet i de existerande och nya tekniker som företaget bestämt att projektet ska använda
  • Stötta projektet i införandet av ny teknik
  • Hjälpa till med nya strategiska val
  • Lösa problem som uppstår med teknik som projektet måste använda
  • Göra tekniska granskningar (arkitektur och kod) för att upptäcka avvikelser från företagets riktlinjer och hjälpa projektet att styra över till strategiska val

Mer funktionalitet

Saker som företaget tjänar på att göra, men som inte huvudprojektet tjänar på tar skuggprojektet på sig. Exempelvis att ta fram en bra strategi, verktyg och regler för felhantering och loggning. Kanske att dokumentera delar av projektet.

Genom detta kan huvudprojektet använda sin budget nästan uteslutande på att leverera funktionalitet.

Teknikpreferenser

Här har jag än så länge inget positivt sätt att ta hand om detta. Jag tror på att vara hård här. Om teknik som inte stöds av företaget smygs in så anser jag att projektet helt enkelt får ta smällen och bygga om.

Om man bara är väldigt tydlig med detta så kommer projektets inneboende krafter göra att detta inte uppstår eftersom det både innebär risk och minskad funktionalitet i slutleveransen.

Hur man lägger upp ett skuggprojekt

Skuggprojektet ska ha en egen budget. Det innebär att man öronmärker en viss del av huvudprojekts budget till kvalitet. När man estimerar ett projekt har man ofta lagt undan pengar till detta, men när projektet är igång så gör de inneboende krafterna att dessa pengar istället används till mer funktionalitet.

Ett skuggprojekt ska helst bestå av personer från förvaltningen. Det innebär att man får in förvaltningen tidigt i projektet, något som man ofta talar om, men inte får till eftersom man inte vet vilka roller dessa ska ta i ett vanligt projekt.

Exempel

Jag har bara varit med om ett skuggprojekt, men de positiva resultaten av det inspirerade mig och det ligger även bakom att jag skrev den här bloggen. Exemplet är från ett företag i Stockholm. Företaget skulle införa ett kampanjsystem. Kampanjsystemet behövde integrera med en mängd system och i samband med införandet av det nya systemet ville företaget lyfta integrationerna från klassiska filöverföringar nattetid till händelser som ska utlösas direkt när något sker och som kringliggande system direkt ska agera på.

Eftersom projektet skulle bli det första som använde den här nya tekniken innebar det kraftigt ökad risk för projektet. När projektet dragit igång började man jobba enligt anvisningarna, men så snart man stötte på problem började man aktivt arbeta för att få använda filöverföringar istället.

Företaget införde då ett skuggprojekt som fick i uppgift att stå för teknikinförandet och ge huvudprojektet verktyg och stöd för att den nya tekniken skulle bli lika enkel eller enklare att använda än filöverföringar. De pengar som budgeterats för att projektet skulle använda den nya tekniken flyttades över till skuggprojektet.

Huvudprojektet kunde nu fokusera på sin huvuduppgift, att införa kampanjsystemet, och det nya sättet att integrera upplevdes nu som enklare och bättre än det gamla sättet istället för att ses som en risk och ett hinder.

Slutsats

Eftersom jag bara har ett exempel att luta mig mot så kan jag inte dra för långt gående slutsatser, men det jag tycker mig se är att genom att skapa skuggprojekt som ansvarar för att huvudprojektets leverans blir förvaltningsbar kan man utnyttja huvudprojektets drivkrafter positivt och samtidigt få ett resultat med hög kvalitet.

 

För mer information kontakta: lars.lindberg@xlent.se

Sju av tio förändringsinitiativ når inte sina mål säger forskningen. Det gäller allt från projekt, den digitala resan, strategibeslut, systemimplementeringar, ändrade arbetssätt och organisationsförändringar. Ett strukturerat sätt att leda dina förändringar tar dig garanterat närmre både projekt- och effektmål.

Sen 15 år tillbaka har jag uteslutande fokuserat på och arbetat med förändringskommunikation och förändringsledning, både på koncern- och affärsområdesnivå. Den stora fördelen med att kunna arbeta så fokuserat med något är att jag genom åren fått den stora förmånen att få ta del av 100-tals förändringsprojekt. Som certifierad förändringsledare är det fantastiskt kul att arbeta med förändringar och genom åren har jag fått en väldigt bra koll på vad som skapar framgång respektive motgång.

Sju av tio förändringar når inte sina mål säger forskningen. Samtidigt visar samstämmig forskning från hela världen att kommunikation från ledning och närmsta chefen är den absolut vanligaste orsaken till misslyckande. Och verkligheten ser likadan ut. Att arbeta med förändringsledning, ett strukturerat sätt att hantera förändringar, ökar dock dina chanser att skapa förändring och nå det där uppsatta effektmålet markant.

Vässa geniknölen och kavla upp ärmarna

Det är lätt att ta strategiska beslut, sätta igång projekt och till exempel göra beställningar av externa leverantörer. Men den riktiga resan börjar när det är dags att förverkliga besluten, att börja resan för att uppnå den planerade effekten. Det är då det är dags att kavla upp ärmarna, vässa geniknölen, koppla på vinnarskallen och köra så det ryker. För ett är säkert, förändringen kommer inte att ske av sig själv.

Två viktiga saker att tänka på vid förändring:

  1. Förändringsmotstånd är norm. Allt handlar om din kunskap kring motståndet och hur du hanterar det.
  2. ”De var inte mogna för förändringen” är något jag hört många gånger vid misslyckade förändringar. Ingen organisation blir mogen för förändring av sig själv, det är något du som driver förändringen måste arbeta med kontinuerligt. Varje dag.

Projektledning vs förändringsledning?

Det många organisationer glömmer bort är effekten de vill uppnå med projektet. Oerhört mycket kraft, pengar och fokus läggs på projektmålet, och i allt för många fall får effektmålet stryka på foten. Man mäktar helt enkelt inte med när projektet är ”klart”.

Förändringsledning handlar mycket om att hantera människorna i organisationen. Att skapa förståelse, kunskap, attityd och ett beteende i linje med vad som ska göras på kort sikt och uppnås på lång sikt. Bilden nedan beskriver den gemensamma resan för projekt- och förändringsledning i jakt på både projekt- och effektmålet. Den stora skillnaden är att förändringsledningen pågår långt efter att projektmålet uppnåtts.

Projektledning

Bättre att vara smart än tuff

Att driva förändringar handlar mer om att vara smart än tuff. Ha en kunskap om hur medarbetarna fungerar, vad som driver förändring, vilka förutsättningar (vana vid förändring, förtroende för ledningsgrupp och det aktuella ledarskapet) det finns för förändring och hur ni ska flytta fram positionerna mot målet. Har ofta hört att ”det är dags att styra med hela handen”, ”det är dags att sätta ner foten” utan kunskap om vad det för med sig. Det kanske fungerade för 30 år sen. Inte nu. I dagens kunskapssamhälle handlar det om så mycket mer.

Medarbetarna ska bära din förändring – hur mycket satsar du på dem?

Anledningen till att förändringar misslyckas är man inte lägger tillräckligt med krut på medarbetarna som är de som ska bära förändringen för att uppnå en planerad effekt. Allt som oftast ligger problematiken i införsäljning och en god kommunikation gentemot medarbetarna. Du måste ner på individnivå, skapa förståelse för hur just den individen ska bidra till det uppsatta målet. Lyckas du inte skapa ett beteende i linje med förändringen kommer du att misslyckas. Punkt slut.

Hur gör man då? Jag avslutar med, utifrån min erfarenhet, de viktigaste tipsen för att skapa långsiktiga förändringar.

7 steg för en lyckad förändring:

  1. Se till att både projekt- och effektmål är väldigt tydliga OCH mätbara.
  2. Skapa en tydlig bild av hur dina förutsättningar för förändring ser ut i din organisation. Ju mer tid du lägger på en genomarbetad intressentanalys desto enklare kommer ditt arbete att bli.
  3. Ha en gedigen, faktabaserad plan för hur du ska hantera både projekt- och effektmål.
  4. Människor är fantastiska, se till att behandla dem på ett sätt som banar vägen för förändringen. Involvera, var tydlig med vad som är beslutat och vad som går att påverka. Skapa en tydlig prioritering och förståelse för hur just de ska bidra. De kommer att vara nyckeln till din framgång.
  5. Se till att din kommunikationsplan genomsyras av aktiviteter som ger rätt effekt. Mellancheferna kommer att vara din viktigaste framgångsfaktor, utgå från dem och förstärk med andra kanaler, digitala såväl som tryckta.
  6. Glöm inte den viktiga uppföljningen. Ha kontroll över hur dina kommunikativa insatser faller ut. Förflyttar du dina medarbetares kunskap, attityd och beteende i rätt riktning? Eller står de kvar och stampar på samma plats? Om du vill göra det genom kvalitativa eller kvantitativa mätningar är upp till dig, men se till att skaffa dig kunskap om hur arbetet mot både projekt- och effektmålet fortskrider. Det är dina viktigaste verktyg för att leda din förändring.
  7. Liten påverkan under lång tid skapar större effekt än stor påverkan under kort tid. Så se till att vara uthållig i din kommunikation för att förstärka och behålla dina medarbetares nya beteende.

 

Lycka till!

/Johan Book

Under förra året ordnade XLENT en tävling som gick ut på att ”Illustrera XLENT” på ett innovativt sätt. Jag, som älskar att ta bilder, blev taggad och vann tillslut hela tävlingen! Nu ska jag snart utnyttja mitt pris som är en resa med boende för två personer några dygn i New York.

Illustrationstävlingen annonserades precis innan semestern förra året, så det blev en hel del bilder tagna förra sommaren. Det blev skriva-XLENT-i-sandenbilder, sten- och kottbilder som illustrerade XLENT, människobilder i form av XL som med hjälp av Photoshop kompletterades med bokstäverna ENT, pärlarmband som det stod XLENT is XLENT på….men ingen blev riktigt klockren, förrän min allra sista bild. Det var lite jobb och obehag för att få till den, men jag blev riktigt nöjd. Jag tycker att bilden illustrerar XLENT genom att vi är på väg framåt, att vi vågar sticka ut i mängden och att vi inte är som alla andra…

Från startfållan i Midnattsloppet

Bilden är tagen den 16 augusti 2014 i startfållan (för startgrupp 2A=snabba löpare) på Midnattsloppet i Stockholm. Jag hoppade in mitt i startfållan med vanliga byxor och vår fina XLENT- tröja. Min dotter Moa tog säkert 50 bilder med min mobiltelefon innan vi valde ut den bästa för inskick. Flera av löparna var så klart undrande och nyfikna på vad vi sysslade med. På de flesta bilderna var det alltid någon som kikade in i kameran. En del blev lite irriterade också… De var ju förberedda för sitt livs lopp, inte en massa fjantande i startfållan!

Det var dock värt mödan, för av alla fantastiska bidrag blev det tillslut vinnarbilden i tävlingen! Jag blev alldeles överväldigad och glad. Det tog någon timme innan det hela sjönk in. Och nu är det alltså äntligen dags! Jag drar iväg på fredag med mina två tjejer Moa (fotografen) och Amanda för att shoppa och uppleva New York. Vi är så taggade och det ska bli vansinnigt skoj!

Vinnarbilden? Självklart! Här har ni den, och visst är den lite lik omslaget till bloggen? 😉

Midnattsloppet

I en amerikansk undersökning har man sett att orden ”There she/he is” har bäst genomslagskraft i en dejtingprocess. De här känns jätteintressant. Varför är det så? Kanske går det att översätta till hur vi bör agera för att bygga ett framgångsrikt företag i dagens miljö?

En dejtingprocess går ut på att någon presenterar sig själv i ett första steg. Steg två handlar om att ett antal individer responderar positivt på profilen och steg tre om att knyta ihop säcken i en dejt. Amerikanska forskare har tittat på vilka ord som är bäst att använda för att bli framgångsrik i steg tre, och kommit fram till att just orden ”There she is” har bäst genomslagskraft.

 Handlar om att bli sedd

Detta tycker jag är spännande. Vad det handlar om är att det idag inte bara gäller att synas, utan framförallt att bli sedd. Det kan tyckas vara en liten skillnad men det tror inte jag. Vi som kommer ihåg vardagen utan sociala medier kommer också ihåg hur stort det var att hamna i den lokala tidningen. Jag själv hamnade några gånger, ibland med tur och ibland med skicklighet, i Bohuslänningen med effekten att jag kände mig otroligt stolt och väntade på alla kommentarer den dagen. Idag med alla sociala medier så syns vi, om vi väljer det, mer eller mindre hela tiden och för en otroligt stor publik. Vi kan med några enkla knapptryckningar nå ut till oändligt många fler människor än vad jag någonsin hade chansen att göra med mina inhopp i Bohuslänningen. Problemet idag är inte längre att synas, utan att bli sedd i det öronbedövande bruset av information.

 Upplevelsen varje dag gör skillnaden

För oss på XLENT är detta mycket intressant. Vi vill att våra kunder och medarbetare ska känna sig sedda och förstå att just de är utvalda av en anledning. Vi väljer också att våga stå för vår ambition att noga välja vilka vi vill arbeta tillsammans med och vilka vi vill göra affärer med. Det ska vara tydligt att vi vill att just du skall bli en medlem i vårt XLENTa lag. Detta är enkelt att säga men svårare att genomföra.

Vi har bestämt oss för att bygga det bästa IT- och managementbolaget i Sverige. Detta gör vi genom att hela tiden arbeta med vår kultur. Vi förändrar oss successivt inifrån för att få en stark bas att stå på. Vi är idag mycket stolta över hur vårt företag har utvecklas samtidigt som vi bara är i början på vår resa. Jag tror inte att en specifik organisationsstruktur, en enskild individ eller en välformulerad affärsidé kan göra tricket för ett företag. Jag tror att upplevelsen varje dag avseende hur mycket du tror på din organisation, hur individerna i organisationen beter sig och hur vi väljer att verkställa våra affärsidéer är en av nycklarna. För att knyta ihop företagssäcken så behöver naturligtvis också alla som varje dag sliter med att flytta företaget framåt blir sedda för de personer de är och för de insatser som de gör. Detta är det som bygger ett framgångsrikt företag i dagens miljö.

 

There he is – när blev du sedd senast?

/ Anders Franzén

Under eXtreme CRM i Madrid presenterade Microsoft en rad spännande nyheter kring Dynamics CRM. XLENTs konferensbesökare Erik Javelius och Henric Fröberg ger oss en uppdatering om vad som är på gång.

EXtreme CRM är en konferens arrangerad av Microsofts partners inom CRM-området. Konferensen arrangerades för första gången 2010 och har sedan dess växt till att bli den näst största konferensen inom CRM (och den största mässan som bara rör Dynamics CRM). Konferensen arrangeras två gånger per år, en gång i Nordamerika och en gång i Europa. Årets Europa-konferens ägde rum i Madrid i slutet av april. Konferensen riktar sig till alla som jobbar med Dynamics CRM, från utvecklare till ”executives”, och erbjuder spår med relevanta föreläsningar för samtliga grupper. Utöver föreläsningarna finns det också en mässa med utställare samt möjlighet att gå på utbildning i samband med konferensen. XLENT var representerade på konferensen av två Dynamics CRM-konsulter, Erik Javelius och Henric Fröberg.

Nyheter

Från och med maj månad kommer en uppdatering till Dynamics CRM 2015 Online att rullas ut. Uppdateringen (”Carina”) beskrivs som den största uppdateringen hittills och innehåller många förändringar, både gränssnittsmässiga och tekniska. Här nedan följer en kort beskrivning av några av nyheterna:

Gränssnittsmässiga nyheter

  • Navigationen kommer att förbättras och underlättas i och med Carina. Ett exempel på detta är Navigation Bar som fälls ut, istället för att man ska behöva scrolla.
  • Microsoft har också tagit ett stort steg för att förbättra användarvänligheten på andra plattformar än desktop, i och med att klienterna för tablets och smartphones förbättras.
  • En enkel men uppskattad förändring är att man nu kan anpassa vissa delar av CRM-miljön såsom färger och loggor så att det stämmer överens med företagets grafiska profiler.

Tekniska nyheter

På den tekniska sidan handlar de största förändringarna om att kunna jobba snabbare med Dynamics CRM, något som framförallt kommer till nytta för online-installationer. Microsoft har bland annat introducerat ”Alternate Keys”, alltså något som kan fungera som en identifierare för kunden. Exempel på sådana nycklar kan vara personnummer eller e-postadresser. Har man en sådan nyckel kan man alltså använda den direkt i sökningar (utan att behöva slå upp postens primära nyckel), vilket ger färre anrop till Dynamics CRM och därför kortare väntetid.

Man har också utökat säkerhetsmodellen för att kunna styra tillgång till data på en mer detaljerad nivå. Detta handlar om att privilegier ”ärvs” uppåt i organisationen. Om du är försäljare kan din chef exempelvis ärva dina rättigheter, och därför kunna läsa och uppdatera de poster som du har tillgång till. Chefen ett steg ovanför det kan ha möjlighet att läsa (men inte uppdatera) de poster som du har tillgång till, medan alla ovanför den nivån inte har någon tillgång över huvud taget. Vilka nivåer som ska ha vilka rättigheter går givetvis att anpassa.

Övrigt

  • I och med Carina får Dynamics CRM också en koppling till Power BI, Microfts verktyg för Business Intelligence. En kort demonstration av verktyget under eXtreme CRM visade hur kraftfullt Power BI kan vara. Man kan nu också integrera Dynamics CRM med Office 365 och exempelvis redigera filer i Excel Online direkt i CRM.

Online vs On-Premises

Ett skifte håller på att ske inom Dynamics CRM, där online-plattformen får mer funktioner och fördelar kontra on-premises. Detta är en del i en tydlig strategi som Microsoft genomför, där de levererar allt mer tjänster och färre produkter. Microsoft har i samband med Windows 10 meddelat att det kommer att bli den ”sista versionen” av operativsystemet- då uppdateringar kommer levereras löpande i deras tjänst istället, precis så fungerar det även för Dynamics CRM Online.

Under eXtreme CRM-konferensen fick Bob Stutz (vice president på Microsoft Dynamics CRM) frågan ”vad kommer hända med on-premises, kommer det att försvinna?”, svaret blir att även om Bob personligen vill att on-premises försvinner till fördel för online så kommer on-premises fortsätta att levereras och uppdateras även i framtiden. I samband med att Microsoft introducerar mer och mer funktioner som bara är tillgängliga för Online kunder (exempelvis OneNote- och Excel-integrationen i Carina) blir det dock större skillnader i de båda plattformarna. Detta medför att Microsoft i praktiken får två olika kodbaser att vidareutveckla, utan detta skulle Microsoft kunna lägga fokus på att bara leverera nya funktioner och uppdateringar till en av kodbaserna (online).

Microsoft presenterade några tydliga riktlinjer under eXtreme CRM: on-premises kommer bara att få ny funktionalitet en gång om året i framtiden, medan online får tätare med uppdateringar i takt med att de blir klara från Microsoft.

Under eXtreme CRM presenterade Microsoft ytterligare en nyhet, Dynamics CRM kommer i framtiden att kunna köras i ett ”Private Cloud” i Microsofts molnplattform: Windows Azure. Detta kan bli en bra lösning för de organisationer som med anledning av lagstiftning eller säkerhet väljer att inte använda Dynamics CRM Online. Precis som i Dynamics CRM Online kommer Dynamics CRM i ett Private Cloud att uppdateras kontinuerligt.

Sammanfattning

Under vår vistelse i Madrid och deltagande på eXtreme CRM fick vi se en hel del spännande nyheter för Dynamics CRM. Carina är den största uppdateringen som Microsoft har gjort med plattformen enligt dem själva. Med många nya funktioner och förbättrade integrationer hoppas Microsoft att produktiviteten och affärsnyttan ökar för deras kunder.

För mer information kontakta Erik Javelius eller Henric Fröberg.

Hon tvekade aldrig när hon för tre år sen fick chansen att bygga upp XLENT Sundsvall från grunden. Läs Harriet Wikströms blogginlägg om vägen till framgång.

Klart att man måste ha lite tur om man ska lyckas. Lägg på lite timing på det och man är i hamn? Vad sägs om hårt arbete, lite uthållighet där till och en osviklig tro på att allt kommer att bli bra?

2012-04-16.

Dag 1. Stort kontor och inga medarbetare. Som tur var fanns ett gäng pålitliga arbetshästar i ena hörnet som såg till att XLENT både fakturerade kunder och betalade ut löner. Dom tittade lite undrande på mig och tänkte säkerligen vad ska hända nu?

Jag tvekade faktiskt aldrig, trots att många sa – hur törs du? Sluta ditt fina chefsjobb på stora internationella företaget för att starta upp något som du inte har en aning om hur det ska gå. Nej, jag tvekade inte. Inte en sekund. Jag ville verkligen ta reda på om allt jag lärt mig under mina år som ledare i IT-konsultbranschen skulle kunna bära min idé om att skapa ett framgångsrikt bolag som utgick ifrån det enda värde som ett tjänsteföretag har; människan.

Klart att det inte bara var en dans på rosor första året. Nej det var det inte. Det var både jobbigt, småtungt och oroande stundtals. IT-marknaden var i princip helt död hösten 2012 och jag hade flera mörka stunder då jag tänkte på alla de medarbetare som redan börjat men som inte fick några uppdrag på direkten. – Hade jag lurat hit dom? Skulle vi inte få snurr?

Lite småuppdrag dansade in och den stora affären – åtagande där vi hanterar administration av tjänstepensioner – dunsade in december 2012. Glädjen var total. Nu visste jag att vi hade fått den grund som bygget XLENT Sundsvall så väl behövde.

Jag fortsatte rekrytera. Den ena mer härliga medarbetaren efter den andra ringde på dörren och anslöt. Och jag blir lika lycklig varje gång någon ny person väljer oss. Det är fantastiskt. Idag är vi 27 personer starka och vi räknar med att bli 28-29 innan året är slut. Vi har full fart i fabriken och många varierande kunder i olika branscher.

Vad har jag lärt mig?

Så ofantligt mycket. Bland annat att man måste vara uthållig. Att svårigheterna är till för att man, när det vänder, ska uppskatta framgångarna så mycket mer och inte ta dom för givet. Att man inte ska slarva, att även dom små detaljerna är viktiga. Att glädjen är den största motivatorn och drivkraften. Att människorna är allt – men det visste jag redan!

Ja, jag har tur. Vilket jag är jäkligt tacksam för.

För mer information kontakta Harriet Wikström

Dags att få fart på affärsutvecklingen på företagen! XLENT har ett framgångsrikt koncept för att få IT att inte vara en flaskhals vid förändringar i verksamheten.

Det här är den andra artikeln i en serie artiklar om XLENTs affärsplattform. Den första artikeln hette Affärsplattform – Del 1: Varför?
I den här artikeln beskriver jag vad en affärsplattform består av och i en senare artikel kommer jag gå in mer på hur man börjar ta fram sin affärsplattform.

För att hålla nere längden på den här artikeln har jag länkat till engelska Wikipedia istället för att förklara många av de begrepp som vi använder oss av.

Övergripande beskrivning

När en affärsplattform är på plats så kommer verksamheten, affärspartners och programmerare väldigt sällan behöva bry sig om vilka enskilda system som finns och hur de fungerar. I stället kommer de se företagets samlade IT-system (interna och externa) som ett enda företagsgemensamt system, innehållande alla  tjänster som behövs för att utveckla affären vidare.

Viktiga delar i vår affärsplattform är en grundläggande princip, en referensarkitektur, några integrationsmönster och en uppsättning förmågor.

Grundläggande princip

Företagets IT-system (interna och externa) ska vara oberoende av varandra. Att uppgradera och lägga till funktionalitet i ett IT-system, flytta över funktionalitet mellan system och även att ta bort eller byta ut system ska ha minimal påverkan på övriga IT-system. Denna princip kallas lös koppling.

För oss innebär det bland annat att:

  • ett system inte ska behöva ha nycklar från andra system lagrade i sitt eget system
  • ett system inte ska behöva översätta data från ett annat system
  • ett system ska kunna ha samma masterdata om exempelvis kunder, produkter och anställda som andra system, utan att behöva fundera på vilka andra system som påverkas om man uppdaterar någon av dessa uppgifter.
  • en webbsida eller en app ska inte behöva ha någon kännedom om i vilket system information lagras

Referensarkitektur

Nästa del i vår affärsplattform är en referensarkitektur. Det är en karta för hur man ska bygga upp sin affärsplattform.

Vår referensarkitektur består i stora drag av följande delar:

De gröna rutorna i bilden är det som företaget redan har eller håller på att bygga. Vi delar upp dessa i:

  • Frontend Applications
    Användargränssnitt (såsom mobilappar och webb)
  • Backend Applications
    Affärslogikdelen av system (såsom kundhanteringssystem, affärssystem, externa betallösningar, mm)
  • Storage
    Lagring av information (såsom databaser, dokument, mm.) De orangea rutorna representerar sådant som ingår i affärsplattformen. Vi talar här om:
  • Services
    Tjänster för sådant som man vill komma åt från webben, appar och partners. (Såsom inloggning, hämta kunduppgifter, mm.)
  • Workers
    Här samlar vi allt arbete som kan göras i bakgrunden, dvs. arbete som det inte gör något om det tar några sekunder eller till och med längre tid innan det är klart. (Såsom synkronisera data mellan system, följa upp om en betalning gått igenom, mm.)

Integrationsmönster

En huvuduppgift för affärsplattformen är att agera som integrationsplattform för all kommunikation mellan system. Kommunikationen måste uppfylla vår huvudprincip om löst kopplade system. För att uppfylla detta är vi noggranna med att använda oss av utpekade integrationsmönster och dessutom använda dem på “rätt” sätt.

För kommunikation med Services i affärsplattformen använder vi Synkron kommunikation, dvs. avsändaren väntar på svar och gör i princip inget innan svaret kommit. Vårt mönster här är att vi använder oss av kommunikationsmetoden Web Service, som vi kompletterat med några viktiga regler för att upprätthålla lös koppling. Exempelvis så överför vi identiteter och en del andra värden på ett systemoberoende sätt.

För Workers så gäller Asynkron kommunikation, dvs avsändaren väntar inte på svaret. Vårt huvudmönster här är händelser (publish/subscribe), favoriten för löst kopplade system. Avsändaren publicerar saker som har hänt och olika (för avsändaren okända) intressenter prenumererar på dessa händelser.

I vissa fall använder vi även asynkron Request/response där vi använder meddelandeköer för både avsändare och mottagare.

Förmågor

För att lösa vissa utmaningar använder vi oss av förmågor.

För oss är förmågor realiserade som “mikrotjänster“, som var och en löser en specifik uppgift och som hanterar problem som projekt normalt ställs inför.

Några exempel på förmågor som vi använder hos våra kunder

Dessa tjänster, som kunden köper in från tredje part eller som XLENT i vissa fall tillhandahåller, är till för att förenkla återkommande utmaningar vid integration. Exempelvis så kan förmågan “meddelandeköer” förenkla när en utvecklare vill kunna be ett annat system utföra en tjänst utan risk för att kväva systemet med för många anrop och utan att få problem om systemet inte är tillgängligt för tillfället.

När vi inför en ny förmåga räknas den sedan som en del av de “gröna rutorna” i bilden ovan. Den kommer alltså ingå i företagets IT-applikationer som affärsplattformen använder sig av.

En närmare titt på referensarkitekturen

Referensarkitekturens huvudblock, Services och Workers, är i sin tur uppdelade i mindre lager och block som var och en har tydliga, specialiserade uppgifter.

Services

Services

Vi har delat in Services i fyra lager, ett publikt och tre interna som mer eller mindre bygger på varandra.

  • Public API Services
    Det officiella tjänstelagret ut mot webben, appar och partners.
  • Business Services
    Tjänster för att hålla ihop logik över flera entiteter i Entity Services.
  • Entity Services
    Här finns tjänster samlade för viktiga entiteter för företaget, såsom Kund, Produkt, Anställd, mm. Ser till att dölja det faktum att företaget har olika system som dessa entiteter behandlas i.
  • System Services
    En fasad för varje internt och externt system som ska se till att exponera systemet på ett sätt som är naturligt för företaget.
    Samtliga lager ska vara så tunna som möjligt. Det kanske viktigaste lagret är Entity Services, som är det lager som döljer systemen och deras egenheter för lagren ovanför.

Workers

Workers

Till skillnad från Services så är detta inte olika lager som bygger på varandra, istället är Workers indelade i olika typer.

  • Event Workers
    Behandlar affärshändelser som har publicerats av andra system.
  • Synchronization Workers
    Ingår i ett flöde som ser till att masterdata i respektive system är synkroniserat med övriga system.
  • Workflow Workers
    Hanterar arbetsflöden som inbegriper beslut av människor eller att vänta på externa händelser. (Såsom att en utestående betalning kommit in)

Nästa steg

Nu har vi kartan för affärsplattformen. En lika viktig framgångsfaktor är hur man bygger upp affärsplattformen och hur man förvaltar den. Nästa artikel berättar vilka bitar som måste vara på plats tidigt och hur man effektivt lägger affärsplattformspusslet över tid.

För mer information kontakta Lars Lindberg

 

Hur skriver man webb-applikationer som kommunicerar med varandra i realtid och hur gör man om man dessutom vill realtidskommunicera med annat än just webbklienter i samma system? Kanske har Microsoft skapat tekniken just du behöver!

Mitt under utvecklingen av ett privat “lekprojekt” uppkom en situation där jag ville att klienter av olika slag (webbläsare, konsolapplikationer …) skulle kunna kommunicera med varandra och med en server i realtid.

Som webbutvecklare hade jag naturligtvis hört talas om websockets men det kändes i mitt fall inte som ett bra alternativ då jag dels vill stödja webbklienter utan websocket-stöd samt att C#-utveckling för websockets var mer krävande än jag önskade.

Efter en kort tur på Google hittade jag ett Microsoft-projekt som jag tidigare hört tysta viskningar om men aldrig själv kikat närmare på: SignalR.

Vad kan då SignalR hjälpa till med?

SignalR listar ut vilket sätt en server och en klient kan kommunicera med varandra och låter dem göra det enkelt på det sätt de själva klarar av utan att programmeraren behöver tänka på detaljerna.

Nedan ska jag gå igenom hur vi kan bygga en applikation som gör just detta:

  1. Vi bygger en server som våra klienter i realtid kan skicka meddelanden till och som kan pusha ut data i realtid till alla klienter som är uppkopplade.
  2. Vi bygger en webbklient som kan anropa vår server och som kan ta emot meddelanden från andra klienter via servern.
  3. Vi bygger en konsolapplikation som sömlöst kan kommunicera med servern och alla övriga klienter.

Steg 1: Servern

Det första vi gör är att i Visual Studio skapa ett tomt webbprojekt:

Det är viktigt att notera att servern absolut inte måste vara ett webbprojekt. Det kan vara vilken typ av .NET-applikation som helst, men eftersom vi ändå vill ha en webbklient kan vår server av enkelhet få ligga i samma projekt.

Lägg sedan till en Nuget-referens till Microsoft.AspNet.SignalR. Detta paket kommer ge dig allt du behöver för både servern och webbklienten men separata paket finns också om du hellre vill installera dem själv, skapa separata projekt etc.

När detta är gjort kommer du få en textfil presenterad för dig med lite tips men stäng den för tillfället. Allt du behöver kommer gås igenom här.

SignalR baseras på OWIN som är det nya standardinterfacet mellan en webbserver som stödjer .NET och dess applikation(er) och det första vi måste göra är att initiera servern med OWIN.

Detta är lyckligtvis extremt enkelt och allt som krävs är att skapa en klassen Startup enligt följande:

using Owin;
namespace SignalRChat
{
    public class Startup
    {
        public void Configuration(IAppBuilder app)
        {
            app.MapSignalR();
        }
    }
}

Metoden Configuration ovan kommer automatiskt anropas vid serverns uppstart och se till att vår klient har en ändpunkt att anropa (standard-routen är /signalr på aktuell server, men vilken route som önskas kan konfigureras med en parameter till metoden MapSignalR).

Detta är allt som krävs för att vi ska vara redo att börja bygga vår server som på SignalR-språk kallas för en hub.

Vi skapar vår hub genom att skapa en ny klass som ärver av Microsoft.AspNet.SignalR.Hub enligt följande:

using Microsoft.AspNet.SignalR;
namespace SignalRChat
{
    public class ChatHub : Hub<IChatClient>
    {
    }
    public interface IChatClient
    {
        void Broadcast(string message);
    }
}

Det interface som definieras och används för hubben berättar för oss vilken metod våra klienter måste definiera på sin sida för att vår server ska kunna anropa den.

Det går utmärkt att göra hubben otypad eftersom SignalR då gör klienterna till dynamic och försöker anropa dem på det sätt man som programmerare skriver, men det känns bättre i själen att använda typade klienter istället eftersom vi då inte lika lätt gör misstag.

Vi har alltså nu berättat att våra klienter måste ha metoden Broadcast och att den som argument tar en sträng som klienten på något sätt får ta hand om.

Hur anropar vi då klienterna?

Eftersom det är en chat-applikation vi bygger så vill vi ju att ett meddelande från en klient ska skickas vidare till övriga klienter. Vi behöver alltså en metod på hubben som en klient kan anropa som sedan i sin tur vidarebefordrar meddelandet till alla klienter.

Vi skapar först en modell-klass som representerar det meddelande en klient skickar:

 public class ChatMessageModel
 {
     public ChatMessageModel(string name, string message)
     {
         Name = name;
         Message = message;
     }
     public string Name { get; set; }
     public string Message { get; set; }
 }

Inga konstigheter här.

Det är en enkel databärare för meddelandet samt klientens namn.

För att på serversidan kunna ta emot meddelandet och skicka det vidare till alla klienterna krävs bara följande:

public void SendMessage(ChatMessageModel model)
{
    Clients.All.Broadcast(string.Format("{0}: {1}", model.Name, model.Message));
}

Klienterna kan nu anropa metoden SendMessage och genom objektet Clients som tack vare vår deklaration ovan är typad kan vi nu skicka tillbaks ett formaterat meddelande. Genom propertyn All anropar vi alla klienter som hubben känner till men vi kan ändra till Others för att skicka till alla klienter förutom den anropande och det finns fler alternativ. Undersök själv!

Servern ser nu i sin helhet ut så här:

using System.Threading.Tasks;
using Microsoft.AspNet.SignalR;

namespace LunchDemo
{
    public class ChatHub : Hub
    {
        public void SendMessage(ChatMessageModel messageModel)
        {
            Clients.All.Broadcast(string.Format("{0} skickade {1}", messageModel.Name, messageModel.Message));
        }
    }

    public interface IChatClient
    {
        void Broadcast(string message);
    }

    public class ChatMessageModel
    {
        public string Name { get; set; }
        public string Message { get; set; }
    }
}

Detta är allt vi behöver på serversidan och vi är nu redo att bygga webbklienten!

Steg 2: Webbklienten

Webbklienten kommer i vårt fall använda AngularJS men är egentligen byggd på jQuery och båda dessa bibliotek kommer därför behöva inkluderas.

Den HTML som behövs visas i sin helhet nedan. Jag kommer endast gå igenom de delar som berör just SignalR och räknar därför med att du känner till hur man arbetar med AngularJS och övrig webbteknik.

<!DOCTYPE html>
    <html xmlns="http://www.w3.org/1999/xhtml">
    <head>
        <title></title>
        <script src="/Scripts/jquery-1.9.1.min.js"></script>
        <script src="/Scripts/jquery.signalR-2.2.0.min.js"></script>
        <script src="/Scripts/bootstrap.min.js"></script>
        <script src="https://ajax.googleapis.com/ajax/libs/angularjs/1.3.14/angular.min.js"></script>
        <script src="/Scripts/chatDemo.js"></script>
        <script src="/signalr/hubs"></script>
        <link rel="stylesheet" href="/Content/bootstrap.min.css" />
    </head>
     <body data-ng-app="chatApp">
         <div class="container" data-ng-controller="chatController">
            <div class="row">
                <div class="col-sm-12">
                    <form data-ng-submit="sendMessage(name, messageToSend)">
                        <div>
                            <h3>Name</h3>
                            <input type="text" data-ng-model="name" style="width: 100%" />
                        </div>
                        <div>
                            <h3>Meddelande</h3>
                            <input type="text" data-ng-model="messageToSend" style="width: 100%" />
                        </div>
                        <button>Skicka</button>
                    </form>
                </div>
            </div>
            <div class="row">
                <div class="col-sm-12">
                    <p data-ng-repeat="message in messages track by $index">
                        {{message}}
                    </p>
                </div>
            </div>
        </div>
    </body>
    </html>

För att använda SignalR krävs som synes ovan att jQuery är inlagt, ett eget script för SignalR samt kanske det mest intressanta, följande script:

<script src="/signalr/hubs"></script>

Vad är då detta?

Jo, som du kanske minns är /signalr ändpunkten som SignalR har på vår server och vad SignalR här gör är att tillhandahålla ett dynamiskt skapat script till oss som vid hämtning räknar ut precis vilken förmåga vår server och klient har för att kommunicera och ger webbläsaren ett script anpassat efter detta.

Vi skall se i avsnittet nedan exakt hur detta används när säcken knyts ihop.

I filen chatDemo.js inkluderad ovan finns följande:

var app = angular.module("chatApp", []);
app.controller("chatController", ["$scope", function($scope) {
    $scope.messages = [];

    // Skapa uppkoppling. Notera att namnet på hubben här motsvarar namnet på hub-klassen
    var chat = $.connection.chatHub;

    // Den metod som servern anropar när ett meddelande kommer in. Notera att namnet motsvarar den metod som servern anropar i hubben.
    chat.client.broadcast = function(response) {
        $scope.$apply(function() {
            $scope.messages.unshift(response);
        });
    };

    // Startar uppkopplingen till hubben
    $.connection.hub.start();

    $scope.sendMessage = function(name, messageToSend) {

        // Meddelandet som skickas till servern. Notera att objektet motsvarar klassen ChatMessageModel definierad tidigare i C#.
        var data = { Name: name, Message: messageToSend };
        
        // Här anropas metoden SendMessage (notera namnet här och i hubben) och skickar vårt meddelande till servern och därmed alla klienter.
        chat.server.sendMessage(data);
        $scope.messageToSend = null;
    };
}]);

Kommentarerna i koden ovan bör vara tillräckliga för att förstå vad som händer men viktigt att notera är att vi använder AngulraJS i jQuery-miljö så vi behöver använda $apply för att kunna nyttja resultatet av meddelandet som servern skickar till oss.

I övrigt får vi helt magiskt via det inkluderade dynamiska scriptet (/signalr/hubs) tillgång till objekt som låter oss kommunicera med hubben och dess klienter helt enkelt genom att använda de namn på hubben (chatHub, notera automatisk camel case) samt metoden för att skicka meddelande via servern, sendMessage.

 Steg 3: Konsolklienten

Att prata SignalR utanför webbmiljön är lyckligtvis oerhört enkelt.

Skapa en konsolapplikation i C# och installera Nuget-paketet Microsoft.AspNet.SignalR.Client. Du behöver alltså INTE installera hela SignalR-paketet i denna enkla klientapplikation.

All kod som krävs är sedan:

using System;
using Microsoft.AspNet.SignalR.Client;

namespace LunchDemoConsoleApp
{
    class Program
    {
        static void Main(string[] args)
        {
            // URL till servern. I vårt fall localhost med av Visual Studio slumpmässigt tilldelad port port.
            var hubUrl = "http://localhost:56673/";

            // Skapa uppkoppling till hubben.
            var connection = new HubConnection(hubUrl);

            // Skapa en proxy för att prata med vår hub
            var hub = connection.CreateHubProxy("chatHub");

            // Lyssna på event:et "Broadcast" från servern då en klient skickat ett meddelande.
            hub.On("Broadcast", message => Console.WriteLine(message));

            // Starta uppkopplingen och vänta tills det är klart.
            connection.Start().Wait();

            // Läs in klientens namn så att vi kan skicka det vid varje meddelande.
            Console.WriteLine("What's your name?");
            var name = Console.ReadLine();

            while (true)
            {
                var messageToSend = Console.ReadLine();

                // Skapa modellen som servern förväntar sig
                var messageModel = new ChatMessageModel { Name = name, Message = messageToSend };

                // Anropa metoden "SendMessage" på hubben och bifoga meddelandet
                hub.Invoke("SendMessage", messageModel);
            }
        }
    }

    public class ChatMessageModel
    {
        public string Name { get; set; }
        public string Message { get; set; }
    }
}

Detta är alltså allt som krävs och som du ser är det i princip exakt samma kod som används i javascriptet med skillnaden att vi på webbsidan har en automatiskt genererad proxy med en fin funktion vi kan använda direkt för att skicka meddelanden. Faktum är dock att vi kan strunta i den automatiska proxyn i webben om vi tycker att det känns lite för magiskt och istället använda precis de metoder som vi gör här i C#.

Vi kan alltså även från javascriptet binda på events med on och skicka meddelanden med invoke precis som denna C#-klient gör. Valet är ditt! Se dokumentationen för fler detaljer om detta. Det är verkligen inte komplicerat!

Sammanfattning

Om du kör igång dessa två applikationer bör du dels kunna chatta genom att surfa till din webbapplikation (testa med några fönster / webbläsare) och startar du din konsolapplikation ska även den kunna delta till 100% i konversationen.

Testa gärna att deploya koden i Microsoft Azure. Det fungerar utmärkt och om du själv sitter i Windows 7 kan du även notera att din webbläsare pratar Websockets mot Azure men mot IIS 7.5 och äldre kommer den “nedgradera” till äldre teknik automatiskt eftersom Websockets stöds först av IIS 8 och uppåt!

Vill du ha koden?

Den finns här: https://github.com/Mmmattias/SignalRDemo

Frågor?

Rättningar?

Kommentarer?

Maila gärna mig på mattias.malmqvist [at] xlent.se

Unicode kan verka som lösningen på alla teckenkodningsproblem, men tittar man närmare upptäcker man snabbt att det inte riktigt är så lätt som man skulle kunna tro.

I begynnelsen (den 1 januari 1970 [obs. nördskämt]) var datorspråket på engelska. Datorprogram kunde läsa in och skriva ut de engelska bokstäverna. Allt var frid och fröjd. Sedan tyckte folk att det där med datorer verkade kul och ville ha datorprogram på andra språk. Och Babels torn föll.

En universell standard

Olika människor skapade olika standarder för att lägga till sina språks tecken, och dessa standarder blev oundvikligen inkompatibla. Det behövdes en universell standard för alla språk som skulle kunna lösa alla teckenkodningsproblem. Denna universella standard blev Unicode. På ytan kan Unicode verka som något som bara fungerar och lyfter en stor börda från oss utvecklares axlar, men lyfter man bara liiite på locket börjar man snabbt inse vilket enormt, jag säger det igen, ENORMT komplicerat problem det är att försöka få in alla språk under en och samma teckenkodning.

Låt mig ge ett exempel. Tecknet ”å” kan te sig som ett tämligen oskyldigt tecken, men i Unicode går det att representera å med antingen den 229:nde kodpunkten i Unicode eller med den 97:nde kodpunkten (dvs. ett litet a) följt av den 778:nde kodpunkten som är en ring (COMBINING RING ABOVE). Rent visuellt ser de två representationerna exakt likadana ut, men kodmässigt är de olika. Detta innebär att du kan skriva kod som ser ut såhär:

>>> "å" == "å"
False

Koden ovan är bara ett exempel inskrivet i Python-tolkaren, men koden belyser en av de många svårigheterna med teckenkodning.

Varför kan man då ens kombinera ihop olika kodpunkter? Jo, för att alla språk inte använder bokstäver som vi gör. På arabiska ser bokstäver till exempel olika ut beroende på om de kommer i början av ett ord, i mitten av ett ord eller i slutet av ett ord. Man kombinerar alltså snarare ihop bokstäver till ord än att placera individuella bokstäver efter varandra.

På koreanska bygger man upp tecken med mindre delkomponenter som inte är riktiga tecken när de står för sig själva. På samma sätt som för å finns det kodpunkter för de färdigsammansatta tecknen (inte alla möjliga kombinationer, men de som används i Unicode) och även för de individuella beståndsdelarna. Man kan alltså antingen använda kodpunkterna för de färdigsammansatta tecknen eller bygga upp tecken med kodpunkterna för beståndsdelarna och komma till samma visuella resultat.

Kinesiska tecken i Unicode

Man börjar snabbt inse att en uppgift som man kanske trodde var trivial, som att jämföra två strängar, kanske inte var så trivial ändå. Men den modige kanske ändå inte tycker att det låter så farligt ännu.
– Det är väl bara att normalisera alla strängar först, kanske man tänker.
Låt mig då fortsätta min skräckpropaganda med min absoluta favorit: kinesiska tecken.

Kinesiska tecken i Unicode är en tjock, jäkla soppa (ursäkta språket). Detta på grund av ett antal anledningar. Dels för att det finns så otroligt många kinesiska tecken, dels på grund av de kinesiska tecknens långa och invecklade historia, dels på grund av alla de standarder för olika delmängder av de kinesiska tecknen som fanns innan Unicode, men också på grund av politiska skäl.

För att nämna några så finns Folkrepubliken Kinas förenklade kinesiska tecken, Republiken Kinas (Taiwan) traditionella kinesiska tecken, Hong Kongs traditionella kinesiska tecken, Koreanska kinesiska tecken, Vietnamesiska kinesiska tecken, Japanska ”nya” kinesiska tecken och Japanska ”gamla” kinesiska tecken.

Han Unification

I och med att det vore opraktiskt att ge egna kodpunkter för tecken som i de flesta fall ser exakt likadana ut, eller nästan exakt likadana ut, så har man gjort vad som kallas för Han Unification. I teorin låter det bra. Man väljer att se varianter av samma tecken som olika glyfer av samma kodpunkt istället för att skapa nya kodpunkter för alla olika varianter. I praktiken innebär det dock att om du till exempel tittar på en japansk text med ett kinesiskt typsnitt, så kommer vissa tecken att se aviga ut och andra tecken kommer kanske inte ens finnas med i det kinesiska typsnittet. Datorn faller då tillbaka på ett annat typsnitt som har det tecknet. Resultatet blir en väldigt ful rendering av texten.

Problemet ligger också i vad man anser vara en variant av ett tecken och vad man anser vara ett helt annat tecken. När det gäller skillnader mellan Folkrepubliken Kina och Republiken Kina har man ofta valt att ge dem olika kodpunkter, medan japanerna oftare har fått återanvända kodpunkter. (Enligt vad jag har sett). Språk som koreanska och vietnamesiska, där man inte använder kinesiska tecken idag, har inte haft något att säga till om.

Slutresultatet är en röra där det är tämligen godtyckligt vad som är glyfer av samma tecken och vad som är olika tecken. Vissa tecken ser helt olika ut i olika typsnitt men delar samma kodpunkt, medan andra tecken ser nästan exakt likadana ut men har olika kodpunkter. För att inte tala om de kodpunkter som är till för kompatibilitet med andra standarder och bara är dubbletter av andra tecken…… jag slutar här nu.

Tack för mig.

För mer information kontakta: Rishie Sharma

 

 

Det finns en hel uppsjö av javascript-ramverk där ute, och det poppar ständigt upp nya. Ett som det snackats mycket om på senare tid är Facebooks React.js. En av de saker som gör detta ramverk extra intressant är att det utlovar betydande prestandaförbättring gällande rendering.

Vad är React.js?

React.js är ett javascript-ramverk skapat av Facebook. Grundtanken med React.js är att uppfylla rollen som V (View) i MVC. React.js fokuserar på användargränssnittet och har inga routers, modeller, observers, templates, etc.

”Templates separate technologies not concerns”

Standard idag för frontend är att man har HTML och JavaScript var för sig. En av grundtankarna med React.js är att det uppdelningssystemet är dåligt. Man menar på att både HTML och JavaScript behandlar samma angelägenhet, DOM-generation och display logik hör ihop. Man bör alltså separera angelägenheter istället för teknologier.

Lösningen heter JSX. Jag ska inte gå in i djupet på hur JSX fungerar, men i korthet innebär det att du kan skriva JS och HTML på ett och samma ställe. JSX-filen kompileras sedan till ren optimerad JS.

Bygg komponenter

En annan grundtanke med React.js är att man ska bygga självstående komponenter, som man sedan använder för att skapa sin view. Några fördelar med komponenter är att de är återanvändbara, de bryr sig inte om var data kommer från samt att de är testbara. Med detta tänk kan man enkelt bygga upp en verktygslåda med olika komponenter, vilket i förlängningen leder till snabbare utveckling.

Virtuell DOM

En tredje grund i React.js är hur man hanterar DOM-förändringar. I React.js har varje komponent state och properties. När state förändras så renderas HELA appen om. Det innebär att data som har förändrats definitivt kommer att uppdateras. Det är i princip som en gammal hederlig ”full page refresh”. Men vänta lite här, ska vi ladda om hela sidan för varje liten förändring som sker? Det måste bli otroligt långsamt, eller?

Lösningen heter virtuell DOM. För varje uppdatering av state sker följande steg:

  • js bygger en ny virtuell DOM.
  • Jämför med den gamla DOM:en.
  • Beräknar minsta möjliga förändringar.
  • Sätter dessa förändringar i kö.
  • Kör kön med hjälp av ”batch execute”.

Hela processen är optimerad för prestanda och minnesanvändning, och det fungerar.

React.js + Angular

Eftersom React.js fokuserar på V i MVC går det utmärkt att använda som komplement till andra ramverk, tex Angular. Som vanligt med Angular har någon redan skapat ett direktiv just för detta ändamål, NgReact, skapat av bland annat David Chang.

Med hjälp av NgReact kan vi som gillar Angular enkelt börja inkorporera React.js i våra appar.

Så är React.js snabbare?

Det korta svaret är, det beror på situationen. Snabbheten blir mest påtaglig i appar som innehåller många element. Det finns diverse olika tester att finna där ute som illustrerar skillnaden i renderingshastighet. I ett exempel har man testat att rendera 1500 tabellrader med Angulars ng-repeat och med NgReact. Resultatet blev att React.js var drygt fyra gånger snabbare.

Visst, det är inte ofta man gör en app där man renderar 1500 tabellrader, men vill man bygga en app med ett avancerat UI så kan det lätt bli ett stort antal DOM-element. Eller om man gör en app för mobiltelefoner, som inte har samma renderingshastighet som en stationär dator. Jag tror att de flesta som gjort hybridappar med hjälp av t.ex. Phonegap har stött på tillfällen då man måste skala ner sin UI ordentligt för att kunna få tillräckligt bra prestanda i användarupplevelsen.

Huruvida React.js är lösningen på prestandaproblemen eller inte återstår att se. Men tack vare den enkla integrationen med Angular så kommer jag definitivt att ge React.js en chans i kommande projekt.

För mer information kontakta: Patrik.Hegethorn@xlent.se

Många företag vill bli mer snabbfotade när det kommer till att skapa nya kunderbjudanden. XLENT har tagit fram ett framgångsrikt koncept för detta som gör att våra kunder enklare och snabbare kan arbeta med affärsutveckling. Jag tänker berätta om det i en serie artiklar.

Känner du igen dig i en eller flera av de här utmaningarna?

Flera kunder som jag arbetar åt har några gemensamma utmaningar, trots att de arbetar i helt olika branscher

  • Hur ska verksamheten kunna hålla en hög takt av utveckling utan att IT blir en flaskhals?
  • Hur ska vi kunna samarbeta med andra företag och dela system och tjänster med dem?
  • Hur ska vi kunna hinna utveckla både webb, appar och andra kanaler där samma funktionalitet förväntas över samtliga?

Var och en av de här utmaningarna är egentligen ganska komplexa i sig och jag vill därför beskriva dem lite närmare.

Utmaning 1: Hög takt på affärsutveckling

Att verksamheten vill hålla en hög takt på affärsutvecklingen innebär egentligen en mängd olika utmaningar för IT-sidan. Ett sätt att dela upp detta i delproblem är att titta på de olika faser som ett kunderbjudande kan befinna sig i: Experiment, Konkurrensfördel, Branschstandard, Outsourcad och Nerlagd.

  • Hur ska IT kunna erbjuda snabb prototyping och betatestning mot slutkund? Företagen vi arbetar med vill snabbt testa och ändra under projektets gång.
  • Hur ska IT kunna skala upp lyckade prototyper till fullskalig produktion på ett kontrollerat sätt? Flera av våra kundföretag måste kunna gå från 100-tals kunder i testerna till 100.000-tals kunder vid uppskalning.
  • När erbjudandet inte längre är en konkurrensfördel utan snarare en branschstandard, då är det plötsligt bara en kostnad. Om man inte har kontroll på den här glidningen så har man en växande ryggsäck med ökande IT-kostnader
  • För att hålla nere storleken på ryggsäcken är det viktigt att outsourca erbjudanden och att våga ta bort erbjudanden. Det är viktigt att det är enkelt och självklart hur detta ska gå till, annars kommer till slut ryggsäcken få företaget att gå under.

Utmaning 2: Samarbete med andra företag

Det blir allt vanligare att företag väljer att bli partners med andra företag för att få konkurrensfördelar eller för kostnadsbesparingar. Det finns många olika “smaker” på sådana partnerskap, här är några exempel:

  • Använda andra företags lösningar (såsom Facebook, AppleHealth eller Spotify) för att komma närmare sina kunder.
  • Öppna upp sina system för företag som kan lägga värdeskapande funktionalitet “ovanpå” företagets egna erbjudanden. Ett exempel är att tillåta andra företag eller privatpersoner att göra Mobilappar som utnyttjar det egna företagets system.
  • Dela funktionalitet med andra företag i samma bransch för att få skalfördelar som annars bara större spelare har.

Sådana partnerskap ställer en massa krav på IT:

  • Kunna byta ut partnerföretag utan att det ställer till det för befintliga lösningar
  • Kunna tillhandahålla en miljö som passar en extern partner
    • Ett API som partnern kan lita på supporteras framöver
    • Egen testmiljö där partnern kan experimentera
    • Möjlighet för partnern att göra provskott i produktionsmiljön

Utmaning 3: Samma funktionalitet i många kanaler

Det har blivit vanligare att samma funktionalitet ska kunna återfinnas i flera kanaler, exempelvis både via företagets hemsida och via mobilappar. Det ställer också krav på IT.

  • Hur ska vi kunna erbjuda samma funktionalitet utan att få flera kopior av samma kod?
  • Ska den gemensamma koden ligga i användargränssnittet, i systemen, eller någon annan stans?
  • Hur kan vi vara säkra på att vi kan stödja eventuella nya kanaler som kommer?

Lösningen: En affärsplattform

I samarbete med våra kundföretag så har XLENT tagit fram en referensarkitektur och mikrotjänster för något som vi kallar en affärsplattform. Genom att följa den referensarkitekturen så blir det uppenbart hur man ska lösa ovanstående problemställningar.

Affärsplattformen kräver inget stort infrastrukturprojekt, den är enkel att komma igång med och utvecklare kan snabbt sätta sig in i hur man arbetar med den. För att få ut maximalt av den bör man köra den helt i molnet, men den går även att köra helt lokalt eller i en blandad miljö.

I nästa artikel kommer jag gå närmare in på vad en affärsplattform består av enligt vår referensarkitektur.
För mer information kontakta lars.lindberg@xlent.se

Tiden då säkerhet förknippades med en punktinsats, ofta då i formen av en installation för att förhindra eller minimera ett specifikt hot, är för länge sedan förbi. Informations- och IT-säkerhet handlar inte bara om tekniska system. Säkerhetstänkande är ett kontinuerligt arbete, där utmaningen ligger i att hitta rätt balans mellan risker, kostnader och nytta.

Gartner visar att investeringar inom Informations- och IT-säkerhet bara fortsätter att öka och spås under år 2015 att nå 76,9 miljarder dollar, vilket motsvarar en ökning med 8,2 procent jämfört med föregående år. Det ständigt ökande användandet av mobila lösningar, molntjänster och sociala medier är så klart en bidragande orsak till det. Vi har snabbt vant oss med att information alltid ska finnas tillgänglig överallt, oavsett tid eller plats. Tyvärr är det fortfarande så att medvetenheten om riskerna och hoten inte ökar i samma takt. Resultatet blir att alltmer information om våra företag och privatliv exponeras i kanaler som är svåra att kontrollera. Den utvecklingen ställer högre krav på att hålla reda på vilken information som lämnas ut och till vem, samt att informationen inte påverkas på något sätt.

Spara tid och pengar med kontinuerlig riskhantering

”Information Security” låter kanske komplicerat och ibland lite sådär farligt spännande. Men det är egentligen bara ett snyggare sätt att beskriva sunt bondförnuft, i kombination med gott omdöme och hög medvetenhet om risker och konsekvenser.

Informationssäkerhet är definitivt en Management-fråga som borde ligga överst på alla ledningsbord. Finns inte säkerheten på agendan där så har man inte gjort sin hemläxa. Diskussionen kring säkerhet bör fokusera på vad som är kritiskt för att kunna upprätthålla verksamheten, oavsett mål eller bransch. Det handlar helt enkelt om riskhantering och kontinuitet i verksamheten och att se till att prioritera vilken information som är viktig. Säkerhetstänkande borde egentligen finnas med i alla projekt redan från början. Helst redan i startskedet, men kanske framför allt under utvecklingsarbetet. Men så blir det tyvärr sällan i praktiken. Varför blir det så? Vem är det egentligen som medvetet fattar det där beslutet att ta genvägen som otvivelaktigt leder fram till osäkerhet?

Tänk er ett projekt där säkerhetsanalysen genomförs först när utvecklarna redan har gjort större delen av arbetet? Plötsligt dyker de jobbiga människorna upp, med sin till synes outtömliga arsenal av specifika och komplicerade frågor som kräver svar. Inte sällan får då stora delar av arbetet göras om från början. Vilket betyder att en hel del tid och utvecklingsarbete varit fullständigt bortkastat. Problemet är att det inte alls sparar tid att vänta med säkerhet. Tvärtom. Tid är också pengar.

Nyckeln till framgång

Det bästa receptet är att ha ett arbetssätt och en projektmodell som kontinuerligt innehåller relevanta frågeställningar och kontrollpunkter relaterade till Informationssäkerhet och IT-säkerhet. Det är först då man uppnår en högre säkerhetsmedvetenhet, som genast smittar av sig inom hela organisationen.

Istället för att säkerhet förknippas med något som upplevs bromsa processer, så ser man det plötsligt som nyckeln till framgång i projekten. Därför bör rimligtvis också säkerheten prioriteras tidigare i projekten. Det ska vara en självklar del av processen. Säkerhetstänkandet måste finnas med från början, men det betyder inte nödvändigtvis att säkerhetsspecialister behöver vara involverade under hela resans gång. Det viktiga är att de får vara med från start, och sedan ses som en kontinuerlig resurs för granskning och rådgivning vid behov.

Att öka säkerhetsmedvetandet i organisationen samt att göra rätt från början är nyckeln till framgång. Det är lätt att fastna i tänkandet kring tekniska system när man tänker på informationssäkerhet. Men egentligen handlar det om människans beteende och naivitet.

För mer information kontakta Richard Wikberg

 

AppGyvers ramverk Steroids är intressant när det kommer till att underlätta utvecklingsprocessen av webbappar. Tomasz Czekierda beskriver tekniken som enligt honom gör apputveckling till ett rent nöje.

Att utveckla mobila lösningar kan vara besvärligt. Varje mobil plattform kräver spetskompetens för att ta fram en fungerande applikation. Om man exempelvis ska släppa en app för iOS och Android, behöver man behärska Objective C och Java, samt SDKer och verktyg associerade med plattformarna. Sen ska vi inte glömma att man dessutom måste utveckla och förvalta två olika kodbaser.

Hybrid apputveckling innebär oftast att man använder webbtekniker (som HTML5, JavaScript samt CSS3) för att skapa en webbapplikation som körs i en wrapper (t.ex. PhoneGap). Vinsten då är att man får en enda kodbas, och att man återanvänder kunskap från andra grenar av systemutveckling. Problemen som ofta uppkommer med hybrida appar är dock prestanda, övergångar mellan skärmar och att UI för det mesta inte känns lika snabb som native. För att optimiera webbappar vill man därför testa på riktiga enheter, vilket kan innebära en hel del huvudvärk när applikationen ska deployas på olika enheter.

Företaget AppGyver (som borde få bonuspoäng för sitt namnval) brinner för hybrid app-utveckling. De har satt upp två väldigt klara mål för sin verksamhet:

  • ”Building apps with AppGyver must be rapid, pain-free and fun”
  • ”AppGyver-built HTML5 apps must be indistinguishable from native apps”

En samling av verktyg som stödjer utvecklare

För att uppnå dessa mål har företaget utvecklat verktyg som både stödjer utvecklingsprocessen och förbättrar kvalitén på hybrid-appar. Steroids2 Command-Line Interface (CLI) är en samling av verktyg som stödjer utvecklare. CLI erbjuder funktioner som underlättar skapandet av nya projekt, installation av plugins och moduler, testning, debugging och även distribution via deras cloud-tjänster. En av de mest intressanta aspekterna är testning.

När du ska testa din app

När du ska testa ditt projekt levererar AppGyver en app som heter AppGyver Scanner, via CLI exponerar man sen projektet som man jobbar i på det lokala nätverket. Steroids kommer då att generera en sida med en QR kod som ska skannas med AppGyver Scanner, som då tankar ner webbappen från den lokala maskinen, och startar den i en wrapper på telefonen. Steroids kommer även synkronisera ändringar man gör, så ifall webresurserna förändras, så trycks förändringen ut till alla uppkopplade enheter. Man kan alltså testa Android och iOS samtidigt, utan att behöva sitta på Mac och hålla på och kompilera projekt varje gång man gör en CSS ändring.

Förbättrad prestanda och kvalitet med Supersonic

För att förbättra hybrid-apparnas prestanda och kvalitet har AppGyver utvecklat två spår (som nuförtiden samlas under namnet Supersonic): rendering via layer stack, samt nativa UI komponenter.

Rendering via layer stack innebär att man bygger sin applikation som Multi-Page Application (MPA), något som kanske inte känns riktigt modernt när Single-Page Applications (SPA), drivna av ramverk som Angular, är så populära. Poängen med MPA i Steroids är dock att varje sida kommer att renderas av en ny WebView (instans av webläsare). Genom att länka sidor med varandra via Steroids (finns både JavaScript-metoder samt HTML-taggar) får man nativa övergångar mellan skärmarna, samt navigationsordning (layer stack), vilket innebär att man lätt kan gå tillbaka till föregående skärm. En till intressant aspekt är att varje skärm får sin egen JavaScripttråd, vilket innebär att man kan göra flera saker samtidigt, något som i princip är omöjligt i SPA.

Nativa UI komponenter som Supersonic erbjuder kan deklareras direkt i HTML, instanseras via JavaScript, eller i vissa fall konfigureras på projektnivå. Bland nativa UI komponenter finns header som samspelar väldigt bra med layer stack genom att erbjuda ”automatiskt tillbaka-knappen” när man navigerar till länkade skärmar.

Separera funktionalitet med native tabbar

En annan intressant komponent är native tabbar, en navigationskomponent som används i väldigt många appar. Det som är intressant med den är att varje tab får sin egen layer stack, vilket innebär att man kan separera funktionalitet på ett väldigt rent sätt. Finessen med båda dessa nativa UI komponenter är att de ligger utanför WebView, vilket eliminerar problemen med att tabbar renderas felaktigt om skärmen roteras, eller om den inte fungerar så bra på en viss OS version. Förutom dessa två komponenter finns en del andra komponenter som exempelvis drawer, modala fönster, nativa animationer och mycket mer.

Även solen har fläckar

Det är viktigt att känna till att det inte finns någon teknik som löser alla problem i den mobila världen. Varje nytt ramverk kommer med sina värkar. När det gäller Steroids så är det första problemet att det är relativt nytt ramverk. Det innebär att det kommer med alla möjliga barnsjukdomar, som exempelvis buggar, inkonsistens mellan plattformar och att vissa features inte riktigt känns slutförda. Man kan stöta på problemen då man behöver göra saker annorlunda. Vissa navigationsflöden kan också vara svåra att implementera i Steroids och komplexa appar kan få allmänna prestandaproblem då många WebViews instanseras.

Rent nöje att utveckla appen

Trots en del barnsjukdomar underlättar Steroids utvecklingsprocessen av hybrida appar enormt mycket. Det var ett rent nöje att utveckla webappen, se den direkt i telefonen och få ändringar synkroniserade automatiskt. Steroids är definitivt ett ramverk som är värt att ha koll på och övervaka utvecklingen av.

För mer information kontakta tomasz.czekierda@xlent.se

 

Anton Jonssons examensarbete på XLENT går ut på att ta fram ett kompetenshanteringssystem för konsulter. IT-marknaden är idag konkurrensutsatt, vilket leder till att företag måste bli ännu bättre på att ta fram rätt konsult för rätt uppdrag. Om ingen konsult uppfyller alla krav i en kundförfrågan, är det viktigt att ändå kunna avgöra vilken konsult som är bäst lämpad. Med hjälp av en graf kan man skapa relationer som anger hur besläktade kompetenser är. Detta ger en indikation på vilken konsult som passar bäst för ett uppdrag.

Hej. Just nu utför jag mitt examensarbete hos XLENT i Umeå. Arbetet handlar om att ta fram ett kompetenshanteringssystem för konsulter. Logiken för projektet är enkel. Genom att lagra konsulters kompetenser i ett system, ska användare kunna finna den konsult som är bäst lämpad för ett visst uppdrag. Dagens IT-marknad är väldigt konkurrensutsatt, vilket ställer höga krav på företag. Att snabbt få fram den bäst lämpade konsulten för ett uppdrag ökar företagets möjligheter att förvärva uppdrag, men även att uppdraget blir väl utfört. Att ha ett kompetenshanteringssystem underlättar för de som tillsätter uppdrag, då de får ett utökat underlag att basera sina tillsättningar på.

Tanken är att projektet i slutändan ska leda till ett färdigt system som kan användas av XLENT. Att genomföra detta projekt som ett examensarbete var ett förslag från XLENT som ville förenkla processen att få fram konsulter för uppdrag. Detta leder förhoppningsvis till att fler personer kan tillsätta konsulter och att fler uppdrag kan förvärvas.

 

Besläktade kompetenser

En av utmaningarna vid utformningen av detta system är hur man hanterar en uppdragsförfrågan som saknar en direkt match mot en konsult. Alltså en förfrågan bestående av en mängd kompetenser, där ingen konsult uppfyller alla kompetenskrav. Hur identifierar man den konsult som har de kompetenser som närmast matchar de från systemanvändarens förfrågan?

Ett sätt att underlätta identifieringen av konsulter är att skapa relationer mellan kompetenser. Genom att använda en viktad graf går det att definiera vilka kompetenser som är besläktade med varandra, och hur närbesläktade de är. Varje nod i grafen representerar en kompetens där varje relation mellan noderna medför ett släktskap. Relationerna är viktade och representerar hur mycket av en nods kompetens som kan appliceras hos grannen.

grafbloggbild

 

Bilden ovan är ett exempel på hur det kan fungera. Om en förfrågan innehåller en kompetens som en konsult saknar, kan man med hjälp av grafen identifiera vilken annan kompetens som är mest närbesläktad (och hur närbesläktad) den är.

T.ex. C++ efterfrågas, en konsult besitter C kompetens och en annan C# kompetens. Konsulten med C kunskap kan alltså anses vara en bättre match än den andra konsulten då dennes kompetens har en relation till C++ med en högre vikt.

 

Grafdatabas

Implementationen av grafen sker genom att använda en grafdatabas, Neo4j. Grafdatabasen består av noder och kanter som sammankopplar noderna. Både noderna och kanterna kan innehålla valfritt antal attribut där all data är lagrad. Kommunikationen med databasen sker genom ett REST api. Förfrågningar sker genom att använda Neo4j:s egna förfrågningsspråk, Cypher.

Här följer ett exempel på hur en förfrågan kan se ut då man vill få fram alla kompetenser som har en relation till C++, vilket är C och C#.
MATCH (relatedCompetence:Competence)-[:RELATED_TO]->(:Competence {name: ’C++’}) RETURN relatedCompetence

I grafdatabasen har alla element en direkt referens till sina grannar, vilket innebär att man inte behöver förena (join) tabeller och genomföra indexökningar, vilket man skulle behöva göra i en relationsdatabas. Detta leder till att ju fler relationer man har mellan sina noder desto bättre prestanda för en grafdatabas i förhållande till en relationsdatabas. Eftersom att noder med data redan är kopplade till varandra i form av en graf, är det även enklare och effektivare att utföra grafrelaterade algoritmer, som att finna kortast väg (i exemplet är det längst väg som ska finnas).

 

Med tanke på att kompetenshanteringssystemet kan bestå av många kompetenser som har relationer mellan varandra, passar en grafdatabas mycket bra för detta ändamål.

 

För mer information, kontakta Anton Jonsson

Att driva projekt agilt räcker inte längre för att kunna leverera maximal affärsnytta. Gränsen mellan utveckling i projekt och förvaltning måste suddas ut. Ett system kan inte tillåtas att vara statiskt utan måste stöttas av en verksamhet som löpande tar ett aktivt ansvar för att prioritera hur det utvecklas. Utvecklingsmodellen måste vara sådan att man lätt kan växa och krympa utvecklingsteam baserat på hur mycket krav verksamheten har på systemet.

2001 lanserades det agila manifestet som sakta men säkert helt kommit att dominera hur vi tänker när det kommer till att driva utvecklingsprojekt. Det finns idag många olika agila metoder, så som ”Feature Driven Development”, ”Scrum”, ”Extrem Programmering” mm. De flesta organisationer som lyckats med att införa ett agilt arbetssätt har valt någon, och anpassat den efter sina specifika organisatoriska förutsättningar. Från att vattenfallsmodellen varit dominerande upplever jag att nästan alla projekt idag drivs enligt någon agil metod! Det som däremot inte har ändrats lika mycket är synen på förvaltning.

Många organisationer gör fortfarande skillnad på projektfasen och förvaltningsfasen och vill helst, oavsett projektmodell, driva projekten tills de är “klara” för att sedan lanseras och lämnas över till förvaltning. När är ett projekt klart kan man fråga? Jag skulle vilja hävda att det aldrig blir klart, och det aldrig ska bli klart! Om man inte hela tiden anpassar en lösning efter de utmaningar verksamheten möter, sitter man snabbt med en lösning som ingen vill använda.

Nyckeln till att lyckas med agil förvaltning ligger i att verksamheten fortsätter vara involverad och känner att de äger resultatet och hur det utvecklas över tid. Det är efter lanseringen som allt det roliga börjar! När slutanvändarna verkligen använder det man utvecklat kommer det in nya önskemål (och kanske en och annan felrapport). Därför är det viktigt att man redan under projektfasen sätter upp ett arbetssätt som involverar verksamheten i allt från prioritering till test av nya versioner.

Utvecklingsteamet ska inte behöva fundera på annat än hur man bäst löser verksamhetens krav, därför är det också viktigt att man sätter upp utvecklingsmiljön så att man kontinuerligt och automatiskt släpper nya versioner allt eftersom arbetet fortgår. Då blir det enkelt ha en större grupp som utvecklar lösningen i projektfasen, och som sedan kan bli mindre under förvaltningsfasen men ändå hålla verksamheten involverad. På så sätt suddas skillnaden på projekt och förvaltning ut. Och genom att helt kunna fokusera på verksamhetens krav och hur dessa bäst implementeras når man maximal affärsnytta över lösningens hela livstid.

/ Fredrik Tonn, fredrik.tonn@xlent.se

The traditional Intranet is the wrong platform for being social. People (want to) use their mobile phones to communicate.

The idea behind the Social Intranet; to allow all employees to create and publish content under their own name and to connect and discuss work related issues, is great. There are real benefits to capitalise on; if employees can start finding new informal ways to seek help from colleagues in solving real problems, your organisation can become much more efficient. And if employees start sharing and spreading knowledge on how to do things, you can battle that silo mentality between departments and stop inventing the wheel over and over again.

But has anyone really made it work? Has anyone really been able to create a Social Intranet where most (or at least some) employees contribute or even benefit from reading their colleagues’ input? Does anyone even read the News Feed on the Intranet? No? Here’s a couple of reasons why:

    1. The traditional Intranet is the wrong platform for being social
      Why do you use your company’s Intranet? For a lot of people there is a task to accomplish; find that policy document, get instructions for the new economy system or fill out your time report. Accidentally you might also read
      the latest news, but only if you aren’t in a hurry. Actually commenting on a news article is often miles away, much less updating your status or posting a request. Why? It wasn’t your intention to do so and…
    2. Nobody has time to read news or comment on great ideas while at work
      Everybody is busy! That is the definition of work, that’s why you get paid. If you haven’t specifically been tasked with producing content for the Intranet, there is a good chance you won’t; at least not while sitting at your desk. Even if posting comments or updates on the Intranet is generally encouraged and promoted, people won’t prioritise it over “getting things done”. You need to find a time slot when your employees aren’t working, like on the bus!
    3. People (want to) use their mobile phones to communicate
      These days, we all have a smart phone. And we use it all the time, on average 150 times a day! (Source metro.se). A lot of that time is spent reading news or updates from people around you, and replying in different channels. The Social Intranet belongs in the mobile. That’s where communication comes natural to people and that’s how to get access to those precious minutes when people aren’t busy working on something else!
    4. Socialising as a part of working must result in real value
      As with anything; if you feel you’ll get something in return, you’ll be willing to invest. With a Social Intranet the value returned is somewhat diffuse, unless we make it tangible. This means physically appointing people throughout the organisation to, on a daily basis, answer questions and produce attractive content valuable to others. Their effort will drive everybody else in the organisation to invest. This is important whether you go mobile or not, but the mobile has one big advantage; it lowers the investment threshold.
    5. It needs to be dead simple
      Using the mobile as the primary communications channel makes it easier for people to invest in being social. It is simple to consume information and communicate on a device built for that very purpose. Just make sure access is made simple; no username and password to protect the Intranet, a PIN-code is more appropriate for mobile users with only a minute to spare.

Happy socialising!

/ Johan Stålnacke, johan.stalnacke@xlent.se

EPiServers årliga kunddag gick av stapeln den 12 november på Münchenbryggeriet i Stockholm. 500 personer samlades för att lyssna, inspireras och diskutera digital marknadsföring och e-handel. Temat och den röda tråden för dagen var ”Den digitala transformationen”. Här kommer ett urval och en sammanställning från föreläsningar som inspirerade mig.

DEN DIGITALA TRANSFORMATIONEN

Idag är vi ständigt uppkopplade och möjligheten att alltid kunna kommunicera, hitta information eller handla via mobiltelefonen är en självklarhet. Den digitala transformationen handlar om organisationer och företag, vare sig de vill eller inte, måste anpassa sig till de digitala förändringar som ständigt sker.

För 15 år sen såg musikbranschen annorlunda ut. Det var skivbolagen som hade makten med förutbestämd paketering av musik. I och med förbättrad internetuppkoppling och fildelningsteknik kunde musikälskare börja dela och köpa enskilda låtar, vilket var revolutionerande. Musiktjänsten Spotify är ett exempel på hur musikbranschen har digitalt transformerats. Numera kan du prenumerera på musik, skapa egna spellistor och dela dessa med omvärlden.

Film och TV har också genomgått stora förändringar de senaste åren. Från en förutbestämt TV tablåmed begränsat utbud, till tv on demand, till möjligheten att streamingtjänster så som Netflix.

Stora förändringar har skett inom transportbranschen. För 20 år sedan fanns det en viss osäkerhet med att åka taxi. Man visste inte riktigt när och var taxin dök upp, bästa färdvägen ansvarade chauffören för och det fanns en osäkerhet i pris och betalningssätt. Idag finns exempelvis Uber som via en mobilapp sammankopplar chaufför och resenär. Du kan i förväg se färdvägen, betala säkert via mobiltelefon samt via ett betygssystem se om både resenär och chaufför är tillförlitliga.

Hur kan då företag och organisationer anpassa sig i den digitala transformationen? Det finns framförallt tre områden verksamheten behöver utvärdera och omvärdera: Kundupplevelsen, Affärsprocessen och Affärsmodellen. Går det att tänka nytt kring företagets tjänster och erbjudande, kan vi arbeta på ett annorlunda och effektivera sätt och är det möjligt att förändra betalningsmodellen?

MODERN MARKNADSFÖRING

Enligt marknadsföringsteknologen och föreläsaren Scott Brink har marknadsföringen tappat kontrollen. Historisk sett har marknadsföring handlat om kommunikation mellan säljare och köpare men idag är det framförallt kundupplevelsen som står i fokus. Marknadsföringen har blivit komplex och avståndet mellan kommunikation och kundupplevelsen är ett klick, s.k. ”Zero moment of truth”. Enligt Scott handlar modern marknadsföring lika mycket om system, verktyg och program. Den som kontrollerar mjukvaran kontrollerar marknadsföringen helt enkelt. Exempel på verktyg och program är sociala medier, statistik och analysverktyg som Google Analytics, webbservices och öppen data.

Hur ska en organisation lyckas och bli moderna i sin marknadsföring? En framgångsfaktor är öka samarbetet mellan marknadsavdelning och IT avdelningen och titta på hur teknik kan användas för att samla in fakta och underlag för mer agil marknadsföring. Vem vet; i framtiden blir rollen Teknisk marknadschef allt vanligare.

RELEVANT DATA FÖR EN FÖRBÄTTRAD KUNDUPPLEVELSE

I samband med att Mittuniversitetet skulle uppgradera sin externa webbplats behövde man även se över innehållet och webbplatsens syfte. Resan började med en ingående effektkartläggning. Innehållet och framförallt syftet med den nya webbplatsen växte fram med ny och enklare design, en förbättrad sökfunktionalitet (EPiServer Find) och anpassning för mobila enheter. Webbplatsens blev tydligare och avgränsades-bättre utbildningsinformation för fler sökande. I förarbetet identifierades olika typer av presumtiva studenter. För att tillgodose de olika behoven togs konkreta lösningar fram som bland annat handlade om tydligare anmälningsfunktioner, förbättrad sök med utvalda träffar och sammandrag, kontaktinfo på alla sidor, studentintervjuer och fördjupad information och fakta.

Vad kan vi lära oss av Mittuniversitetets erfarenheter och arbete?
Några tips för att hjälpa besökaren på din webbplats: Hjälp dina besökare utifrån deras behov- De har olika förutsättningar och olika krav.

Fokusera på funktion och våga ta bort sidor – Gör effektkartor över webbplatsen för att begränsa innehållet och lösa besökarens faktiska behov. Dina besökare är målinriktade och vill lösa en uppgift. Ta bort sidor som inte löser en uppgift.

Mobile first -Anpassa din webbplats efter mobila besökare.

SUMMERING OCH SLUTSATSER

Om vi ska summera dagen i med några rader tycker jag framförallt att det blivit tydligare att fokus måste ligga på kunden och framförallt ge relevant data för att förbättra kundupplevelsen. Oavsett hur duktig en organisation upplever sig är det kunden som bestämmer och har makten. Tidigare inom digital marknadsföring och e-handel pratades om ”Content is king”. Idag är det tydligt att ”Customer is king”.
Vad vi även kan se genom fakta och statistik är att tekniken är mogen för att utnyttja mobilitet och andra plattformar än traditionell stationär dator. Det leder till att många företag får tänka om när det gäller affärsmodellen och affärsprocessen och framförallt, marknadsföringen. Dagen höga tempo kräver agila modeller med snabba och nya vägar för att nå kunderna. Mobilt, öppet och relevant – men kom ihåg att bibehålla visionen.

TILL SIST OCH NÄR SOLEN GÅTT NED

Kunddagen till ära passade EPiServer på att fira 20 år. När alla föreläsningar var klara och fikabrödet slut var det dags för middagsbuffé och fest. Det innebar prisutdelning och mingel tillsammans med utvecklare, tekniska projektledare, kundansvariga, strateger och projektledare.

/ Örjan Johansson, orjan.johansson@xlent.se

XLENT i Örnsköldsvik har hjälpt lärare i ett antal klasser i Örnsköldsvik att lära sig de mest fundamentala delarna av datavetenskap. "De länder som inte satsar på att utbilda sina unga i datavetenskap riskerar att förlora sin framtida konkurrensförmåga", skriver Tommy Öström.

Det kortsiktiga syftet med introduktionen var att barnen skulle få möjlighet att upptäcka hur enkelt och kul det är att programmera datorer så att de kanske blir intresserade av att lära sig mer. Det långsiktiga syftet är att skapa opinion för att införa datavetenskap i den allmänna skolan.

Konkurrensfördelar

Land efter land inför datavetenskap i sina skolor. Storbritannien och Kina är två exempel. De länder som inte satsar på att utbilda sina unga i datavetenskap riskerar att förlora sin framtida konkurrensförmåga.

Att logiskt analysera problem, bryta ner dem och lösa dem ingenjörsmässigt är kunskaper som barnen har stor nytta av, inte bara som programmerare utan också i andra yrken.

Ge våra barn möjligheten att lära sig datavetenskap. Gå till http://hourofcode.com/us och se hur enkelt det är!

För mer information kontakta:
Tommy Öström, tommy.ostrom@xlent.se

Johannes Brorsson på XLENT i Örnsköldsvik delar med sig av info från olika sessioner som han besökte under Microsoft TechDays i Kista/Stockholm. Temat för konferensen var ”Shaping the future”.

Windows 8.1, vad är nytt under huven?

På min första konferenssession blev det en hel del prat om möjligheterna med Windows 10 som beräknas släppas till utvecklare och företag till sommaren 2015 och till hösten 2015 för konsumenter. Presenterade gjorde Johan Berglin från Microsoft som är ansvarig för Microsofts 300 största kunder i Sverige. Det som kanske var mest intressant var att han berättade att Microsoft siktar på att ta bort behovet av utrullning av OS i framtiden. Istället ska man kunna ta sin El-Giganten-dator till företaget, logga in med sitt Office 365-konto på den, och sen ska allt vara färdigt att använda. Jag påpekade att det liknar hur det fungerar för telefoner idag. Man förväntar sig att IT inte ska behöva skapa en ny image innan den nyinköpta telefonen kan börja användas mot företaget.

Under sessionen pratades det en del om kryptering på konsumentdatorer med Windows 8.1 Krypteringen är idag omöjlig att knäcka, men kanske blir det möjligt om 10 – 15 år.
Tappar du bort din El-Giganten-dator idag behöver du alltså inte vara rädd för att någon ska komma åt dina data, även om denne har fysisk access till hårdvaran. Obehöriga personer behöver dessutom ta sig in på ditt Microsoftkonto för att få ut information.

Xbox One, Windows 8 och Windows Phone använder redan idag samma kernel, men inte samma appmodell vilket kommer i Windows 10. Då ska alla appar kunna användas på alla Microsofts enheter. Idag är Microsoft-konton och Office 365-konton skilda, men detta ska i och med Windows 10 bli ett och samma.

Under sessionen gick vi igenom lite om vad App-V från Microsoft är och hur det fungerar. Man kan baka in runtimes i exefilen och därmed slippa konflikter i maskinen mellan Oracle-versioner och Java-versioner till exempel. Citrix har tydligen börjat rekommendera App-V istället för sin egen lösning då den fungerar bättre i stora projekt.

Det finns 70 nya funktioner i 8.1 bland annat:

Workplace join, Work Folders, Open MDM, Miracast, Automatiskt initierat VPN, Biometric support, Boot To Desktop, Internet Explorer Compatibility, Refined user experience, Easier deployment, Improved keyboard and mouse experience, NFC tap-to-pair printing.

Windows 8.1 Industry Enterprise är som Windows 8.1 Enterprise fast med lite extra funktioner för industrier, som möjlighet att köra desktop-applikationer i kiosk-läge eller filtrera bort vissa tangentbordskombinationer så som ctrl-alt-delete.

Dag 2

Denna dag började med Keynote i en gigantisk hall med cirka 1500 deltagare. Albert Shum som är Partner Director of Design på Microsoft diskuterade hur man designar framgångsrika enheter och det blev lite väl abstrakt för min smak. Vi fick en kort demo på Windows 10 som presenterades av Microsoft Sverige-VD Jonas Persson, demospöket ställde dock till det och började installera om hans dator 15 sekunder innan han skulle upp på scen. Det pratades en hel del om hur Windows 10 kommer att driva allt från sakernas internet till telefoner, bärbara datorer, stationära datorer och XBOX One. En gemensam Windows Store-butik för alla enheter som i dagsläget innehåller över 550 000 appar är på gång.

Efter denna keynote var det bara att hoppa in i valfri session. Sammanlagt fanns det 96 sessioner att välja på och den första jag valde var förstås “Whats new in Windows 10”

Whats new in Windows 10

Föreläsare: Mikael Nyström från Truesec och Johan Arwidmark från Knowledge Factory.

Till att börja med ska det sägas att det här är en oerhört tidig version av Windows 10 och man har inte infört mer än 10 % av alla funktioner som kommer i den färdiga versionen av operativsystemet ännu. Anpassningsbar startmeny, kan plocka bort alla live tiles om man vill och får då en startmeny som är väldigt lik den i Windows 7. I det nya operativsystemet kan man också öppna de nya Windows Store-apparna i fönster istället för helskärm och fönstrens storlek går att ändra enkelt.

De senaste ryktena som gäller Windows 10 är att man kommer börja ta betalt för operativsystemet på ett annorlunda sätt denna gång. Personligen hoppas jag att uppgraderingar från Windows 7, 8, 8.1 blir helt gratis men kanske endast till en väldigt nerbantad version av operativsystemet. Cortana som är Microsofts motsvarighet till Siri kommer troligtvis också att finnas inbyggd i Windows 10.

Designing IoT Experiences

IoT är det nya buzz-wordet i branschen. Alla pratar om det. Det står för Internet of Things och innebär att alla prylar ska vara uppkopplade till internet, allt från bilar till kaffemuggar. Några punkter Vikram Bapat demonstrerade var att hårdvara är billigt, anslutning finns överallt, utveckling är enkelt, nya scenarios som driver efterfrågan och fördelarna är enorma. Square I USA har gjort möjligt på Starbucks att beställa en kopp kaffe och sen komma in och hämta den när den precis är klar eftersom att de har din geografiska plats. Betalningen är redan färdig så du kommer bara in och hämtar din kopp.

Vikram Bapat visade även en video med en kvinna som checkade in på ett hotell, hon blev automatiskt uppgraderad till ett bättre rum eftersom att hon är stamkund och personalen visste att hon var på väg. Hon började se en film (valde bland sina egna filmer) och draperier drogs automatiskt fram för att mörklägga rummet. Hon fick ett meddelande på skärmen att kylskåpsdörren hemma hade varit öppen i mer än fem minuter. Hon avbröt filmtittandet, Skypade hem och talade om för sin familj att de måste stänga kylskåpsdörren.

Windows 8.1 är vägen till Windows 10, så förbereder du dig

Kort kan man säga att Microsoft kommer göra det oerhört enkelt att uppgradera till Windows 10 från Windows 8.1, i princip bara en patch från Windows Update. Från 8.0 och 7 blir det lite mer att hålla reda på. Det demonstrerades även hur det går att få Internet Explorer att köra i enterprise mode, vilket gör att webbinnehåll renderas i Windows 8-mode. Det är förstås bra för många företag som kör gamla interna webbar. Skillnaden mellan detta och kompatibilitetsläget i Internet Explorer 9-11 är man då försöker få det att fungera med en nyare version av renderingsmotorn till skillnad från enterprise mode där IE8-motorn faktiskt används.

Mellan varje session fanns det mängder av bås att hänga vid runt mässgolvet. Flipperspel, tävlingar, nya produkter och trevliga nördiga människor att prata med. Dagen avslutades med en keynote från den välkända Microsoft-reportern Mary Jo Foley som har skrivit om Microsoft i 30 år och jag fick en bild tillsammans med henne när de hade sänt Windows Weekly som är en webcast med inriktning på Microsoft och Windows från mässan. Därefter började festen och ”Smalare än Thord” som vi kommer ihåg från en julfest i Sundsvall för många år sedan gjorde ett röjigt framträdande.

Dag 3

Dag tre var det bara sessioner som gällde och jag valde följande:

Office 365 – hur du kommer dit på riktigt

Planering är viktigt. Ska man bestämma sig för hybrid eller rent moln? Det är viktigt att autodiscovery fungerar korrekt på alla klienter innan man sätter igång att migrera till Office 365. Tänk på att man inte kan skicka större filer än 25MB med Office 365… än. De rekommenderade även att hålla Outlook uppdaterad med patchar, gärna med click to run istället för msi-paketering.

Top 5 SQL Server Hybrid Features

Backup till molnet gör att man slipper bry sig om man har tillräckligt med utrymme för att ta backup eftersom att utrymmet i princip är oändligt. Dynamiska backups är helt hands-off, den tar då automatiska backuper beroende på hur mycket som har förändrats i databasen. Men den kommer att ta bort säkerhetskopior automatiskt. Det finns givetvis möjlighet att lagra hela databasen i molnet vilket gör att jag har tillgång till den från vilket ställe som helst. Vanliga frågor är säkerhet och prestanda men han utlovade att det är säkert och prestandan kan variera något beroende på latency. Med hjälp av så kallade access policys kan man bestämma vem som har rätt att skriva/läsa eller ta bort i databasen. En ytterligare fördel med molnet är att man kan skala processorkraft och minne på någon minut vid behov. Det är oerhört enkelt att migrera till molnet i SQL 2014, man gör det mett menyval som heter ”migrate” och sen är det bara next next finish. Det som var lite tragiskkomiskt var att just när den här konferensen pågick hade Microsoft problem med sitt Azure-moln över hela världen och tjänster gick inte att nå under cirka åtta timmar.

Lessons Learned deploying Azure Pack in real world scenarios

Några funderingar som var intressanta var hur många molnleverantörer vi tror att vi har kvar om fem år. Det visades en bild på ca 15 st molnleverantörer och de festa i rummet trodde att det skulle vara 3-4 framgångsrika leverantörer kvar om fem år. Jag var nästan ensam att tro att det bara skulle finnas en. Azure (Microsofts moln) utvecklas oerhört snabbt. Man pratar om nya funktioner var sjätte vecka, vilket är att jämföra med on-premise där nya funktioner implementeras cirka var tredje år.

Azure Active Directory – en översikt

Det pratades om hur man på många företag har problem med att anställda skapar till exempel Twitter-konton i företagets namn men när de slutar eller blir uppsagda har de fortfarande kontroll över dessa och kan därför utnyttja det för att förstöra för företaget. Företaget har ingen möjlighet att säga åt Twitter att stänga ner kontot eftersom att det skapades i användarens namn. I och med att Twitter är en av 4000 applikationer som idag stöds i Azure Active Directory (ökar med 30 st varje vecka) går detta att lösa så att företaget kan stänga ner accessen om en person slutar.

I det stora hela var det mycket tydligt att Microsoft satsar mängder av resurser på molnet. Det var mycket prat om att flytta in sina servrar och databaser till molnet eller köra hybridlösningar. Microsoft slog sig själva på bröstet och talade om att de kan leverera både rent moln och hybridlösningar till skillnad från konkurrenter. Det stämmer också väl överens med Satya Nadellas myntade uttryck ”Cloud first, Mobile first”. Microsoft satsar också mycket på andra plattformar än sina egna. Man dominerar till exempel Apples App-store med sina Office-program till iPad och iPhone. Man utvecklar appar så som Skype och Onedrive för Android m.m. Faktum är att något som Mary Jo Foley pratade om är att Microsoft har så stort fokus på andra plattformar än Windows att man som Windows-användare hamnar i ett lite märkligt läge när appar kommer tidigare till andra plattformar. Vi har ännu inte sett något pekanpassat Office till Microsofts egna surfplattor så som man har gjort till iPad till exempel. Det här är enligt mig något som var otänkbart hos Microsoft för bara fem år sedan och visar på att de har förändrats som företag i grunden.

Bilder: Microsoft Techdays (R)

För mer info kontakta: Johannes Brorsson,
johannes.brorsson@xlent.se